Robert Ryttman

En simpel skribent som gillar allt från det enklaste enkla till det svåraste svåra, från det mjukaste mjuka till det hårdaste hårda!

Jaga Jazzist – Starfire

jaga jazzist - starfire, omslag

Neongas utsöndras då stora stjärnor i universum kollapsar och dör. Tillsätter man elektricitet till gasen så glöder den och placeras den i glas kan man få fram färgat ljus, som i neonskyltar t.ex. Det är denna gas och dess effekter …

Läs mer »

C Duncan – Architect

C Duncan - Architect, omslag

Drömpop i all ära, men alltför ofta har genren en förmåga att kladda ihop, bli till anonym hissmusik, där man varken kan särskilja instrumenten eller uppfatta sången som annat än ordlöst nynnande. Christopher Duncan har lyckats undvika de värsta fällorna …

Läs mer »

Hagaliden – Inget är vårt

Hagaliden - Inget är vårt, omslag

Åtta personer med en utmärkt sångare i spetsen gör sakral popmusik med svenska texter som både låter klassisk och modern på samma gång. Det blir svårt att värja sig i längden, så varför ens försöka? Bättre att ta in det …

Läs mer »

Elliott Smith – Heaven Adores You

Elliott Smith - Heaven Adores You, omslag

Elliott Smith, född 1969, avliden 2003, och enligt de medverkande i dokumentärfilmen Heaven Adores You, en singersongwriter med legendstatus i stil med Nick Drake. Framtiden lär visa hur väl den profetian kommer stämma, men det är tveklöst så att han …

Läs mer »

Johan Baeckström – Like Before

Johan Baeckstrom - Like Before, omslag

När Johan Baeckström från Daily Planet satsar på solokarriär blir resultatet 80-talistisk syntpop av den snälla sorten. Artisten sjunger utmärkt på Like Before, och nostalgikerna himlar himmelskt med ögonen. Själv saknar jag bett och svärta i en annars utmärkt framförd …

Läs mer »

The Darkness – Last Of Our Kind

The Darkness - Last Of Our Kind, omslag

The Darkness slog igenom 2003 med buller och bång då Permission To Land sålde platina och alla som inte hatade Justin Hawkins extrema sångkonster, gick omkring och nynnade på hits som ”I believe in a thing called love”, ”Growing on …

Läs mer »

Paraden – Paraden

Paraden

Det är sol, det är varmt, det är sommar med kall bärs och röka på balkongen när detta skrivs. Vad finns det för soundtrack som är bättre än reggae i den situationen? Just det, ingen. Paraden skivdebuterar med sin självbetitlade …

Läs mer »

Kee Man Hawk – Headin for the Sun

Kee Man Hawk

Syrsorna gnider täckvingarna mot varandra, en ensam plåtgitarr börjar ljuda, och ja, vi kunde vara i amerikanska södern, men faktum är att vi befinner oss i lilla Sala. Och där är det tung bluesrock, hårdrock med rejäl 70-talskänsla och sydstatsrock …

Läs mer »