Blogg

Sveriges fantasypopdrottning, Josefin Berger från Göteborg, är tillbaka med singeln “May It Be”, som är en cover på en låt med Enya från soundtracket till The Lord of the Rings.


– Min relation med Enyas musik sträcker sig långt tillbaka och jag ville tolka ”May It Be”, eftersom jag tycker att det är en stämningsfull låt, som gav ett fint avslut till filmen när den kom på i eftertexterna. Den har dessutom ett inspirerande budskap om att det finns hopp även när allt känns mörkt. Från början gjorde jag den som en låt att somna till. Den versionen var mycket annorlunda. För därefter började jag experimentera med andra instrument, arpeggiatorer och sångstämmor. Det är fortfarande en lugn låt att drömma sig bort i, men den är inte längre en ”sovlåt”, berättar Josefin.

Ni hör den här:

Bakom projektet står Jonas Moberg, tidigare trummis i Jumper och med ett förflutet inom Londons musikscen. Han är uppvuxen i Kristinehamn men bor nu på Gotland. Som Traces of Men rör han sig i gränslandet mellan synthwave, indie electronic och deep house. Den är EP:n är det första nya material han släpper sedan debutalbumet 2024.

Du bor på den gotländska landsbygden men skapar musik som låter som en snabb bilfärd genom en sovande storstad. Vad har du sett framför dig när du skapat den här EP:n?

– Det stämmer ju rätt väl tycker jag, din beskrivning av låtarna. Även om jag bor på Gotland så spenderar jag mycket tid i Stockholm. Och även om det inte direkt är en storstad, så har den nog inspirerat mig rätt mycket. Taxiresor genom ett öde Sthlm på väg hem från krogen, I guess. Jag ville få till ett sound som är lite annorlunda mot vad jag brukar göra. Man ska bli sugen att köra bil, eller ännu bättre, låta någon annan köra bilen så man kan sitta och flukta ut genom fönstret och drömma sig bort.

På låten Staring straight at the sun gästas du av Luka Nemorin, som somliga känner igen från Idol i TV4. Hur kommer det sig att ni samarbetar?

– Lukas pappa är en gammal klasskamrat till mig och väldigt god vän, så jag har ju känt Luka större delen av hans liv. Jag försökte få honom att sjunga duett med Fia på en låt på förra skivan, men det blev aldrig av.

– Låten är egentligen en cover av hans pappas gamla band och har en både sorglig och vacker historia. Lukas bästa kompis gick bort i cancer 2024, så Luka arrangerade en välgörenhetskonsert i kyrkan i Kristinehamn till hans minne. Och då tänkte han överraska honom med att sjunga den i kyrkan. Innan hade han skickat låten till mig, inspelad med på en iphone, bara med akustisk gitarr och sång, för att kolla om den var OK. Det var då jag föreslog jag att vi skulle jobba med den.

Staring straight at the sun måste ju vara det poppigaste som Traces of men hittills har givit ut. Är det din popbakgrund som gör sig påmind här?

– Ja och nej. Det är nog mer att den från början var skriven som en poplåt. Dock har jag försökt att på den här EP:n inte få en sådan gubblängd på låtarna. Eller för den delen, 1990-talslängd, som Underworld och Leftfield. Att hålla kvar intresset i 10 minuter är inte lätt. Och så kom jag på den här låten och den passade väldigt bra in bland de andra tre. Men ja, att jag har jobbat en del med Niklas Hillbom från Jumper på sistone, kanske spelade in också. Eller förresten, nej det har det absolut inte gjort, haha!

Traces of men har jobbat med flera olika sångare, på albumet Red resistance var det ju som du nämnde, Fia Nordström från I’m On TV, som stod för sången. Vem är din drömsångare?

– Ja, Fia och jag kämpade verkligen fram det albumet, det var superkul. Drömsångare? Paul Stanley, Thomas Di Leva, Mia Skäringer, Miley Cyrus och Cyndi Lauper och många många fler. Robert Smith är ju tröttsamt förutsägbart, men fortfarande en våt dröm

Vad händer framöver för Traces of Men?

– Jag har redan påbörjat arbetet med nästa EP, det blir återigen fyra låtar, varav en med sång. Får se om någon av dem jag nämnde nappar när de läser det här… Jag tänker också att när de nya låtarna är ute ska jag ha ett liveset klart, så det finns möjlighet att komma ut och spela. Det vore väldigt kul.

Ljud får sällan samma uppmärksamhet som grafik, men det är ofta det som stannar kvar längst. I många moderna spel, särskilt i Sverige, blir den förändringen allt tydligare. Ljud används inte längre bara för att signalera vinster eller förluster. Det formar stämningen under hela omgången.

Svenska utvecklare har tagit till sig detta på ett lågmält sätt. I stället för höga effekter och ständig stimulans bygger de ljudmiljöer som känns mjukare och mer kontrollerade. Det hörs i bakgrunden. Vind, vatten, avlägsna toner som inte kräver uppmärksamhet men ändå håller helheten samman.

Inom slots online markerar detta en förändring. Mindre intensitet, mer atmosfär. Det känns mer som något man vistas i än något som hela tiden drar i ens fokus.

Naturens påverkan på ljuddesign

I Sverige är naturen inte en abstrakt idé. Den är en del av vardagen. Skogar, sjöar, tydliga årstidsväxlingar. Den närvaron speglas i valen av design.

Utvecklare tar in dessa element i ljudbilden. Man kan höra en lätt vind som rör sig genom träd, eller vatten som rinner i bakgrunden. Ibland något mindre definierat, en ton som känns organisk snarare än syntetisk.

Dessa ljud läggs inte till slumpmässigt. De byggs upp i lager. Ett ljudspår kan börja avskalat och gradvis introducera naturliga element under omgångens spel. Inte tillräckligt för att distrahera, men tillräckligt för att undvika att det känns platt.

Det skapar en känsla av kontinuitet. Den digitala miljön känns inte helt separerad från den verkliga.

Ambient musik som strukturellt element

Parallellt med naturljuden spelar ambient musik en stabil roll.

Det är inte en musik som kräver uppmärksamhet. Inga skarpa övergångar, inga plötsliga förändringar. I stället långsamma tempon, enkla strukturer, toner som sträcker sig snarare än bryts.

Det har större betydelse än man först tror. När ljudbilden är konsekvent minskar den mentala tröttheten. Man reagerar inte konstant på den. Den ligger i bakgrunden och formar upplevelsen utan att störa.

I reglerade miljöer passar detta också väl. Mindre press, färre aggressiva signaler. Tempot känns mer balanserat.

Centrala principer i svensk ljuddesign

• Naturliga ljud som vind, vatten och diskreta inslag av djur
• Lågmäld ambient musik med jämnt tempo
• Mjuka övergångar i stället för abrupta ljudförändringar
• Små justeringar i ljudet baserat på interaktionen
• Fokus på tydlighet, utan onödiga lager

Tillsammans skapar dessa val något återhållsamt men genomtänkt. Inget känns slumpmässigt, även om det upplevs som enkelt.

Exempel från verkliga situationer

Föreställ dig någon som öppnar ett spel efter en lång dag. I stället för skarpa ljud eller repetitiva slingor möts de av något lugnare. Ett svagt bakgrundsljud, kanske en mjuk vind. Det kräver inget, men sätter tonen.

Senare, under en längre omgång, förändras ljudet något. Inte på ett tydligt sätt, bara tillräckligt för att undvika att det känns statiskt. Ett nytt lager tonas in, något subtilt, och försvinner sedan igen.

Upplevelsen förändras, men gradvis.

Balansen mellan engagemang och återhållsamhet

Här finns det en fin gräns.

För lite variation gör att ljudet blir lätt att ignorera. För mycket bryter den det lugn som designen försöker skapa. Svenska utvecklare placerar sig ofta någonstans mitt emellan, med små justeringar som håller ljudbilden levande utan att ta över.

Alla spelare reagerar dock inte likadant. Vissa föredrar mer energi och tydligare återkoppling, medan andra dras till minimalism. Därför experimenterar vissa plattformar med olika ljudprofiler eller enklare anpassningsmöjligheter.

Begränsningar och saker att tänka på

Ljud är subjektivt. Det som känns lugnande för en person kan upplevas som tomt för en annan.

Det finns också tekniska begränsningar. Ljud uppfattas ofta olika beroende på enhet. Hörlurar, högtalare och bakgrundsljud påverkar upplevelsen. Det som är tänkt att vara subtilt kan ibland försvinna helt, eller framträda mer än planerat.

Det är också viktigt att komma ihåg att ljud bara är en del av helheten. Det samspelar med grafik och interaktion, inte isolerat.

Avslutning

Svenska utvecklare försöker inte göra ljudet starkare eller mer framträdande. Snarare tvärtom.

Genom att kombinera naturljud med ambient musik skapar de miljöer som känns lugnare och mer förankrade. Det är en annan typ av engagemang. Mindre fokus på intensitet, mer på atmosfär.

Om denna riktning fortsätter att spridas återstår att se. Just nu visar den hur ljud, när det hanteras med omsorg, kan forma en upplevelse utan att någonsin ta huvudrollen.

Det dyker upp nya elektroduos i Berlin varje vecka. De flesta försvinner lika snabbt som de kom. Men ibland fastnar något direkt.

The Nightclubs är en ny duo som rör sig i gränslandet mellan electroclash och drömsk synthpop. Referenserna de själva nämner, Ladytron, Crystal Castles och Goldfrapp ligger nära till hands, men de bärs upp med självklarhet snarare än att kännas som lånade kostymer.

Låten bygger på en kylig, pulserande grund där syntarna ligger som ett neonljus över hela produktionen. Det finns ett mörker här, men också något sensuellt och nästan dansgolvsvänligt. Kombinationen gör att “Mirror Romance” känns både distanserad och direkt på samma gång.

Det är tillräckligt rått för att kännas klubbigt, men samtidigt tillräckligt polerat för att fungera utanför Berlins nattlivsbubbla. Sången svävar ovanpå produktionen snarare än att dominera den, vilket ger låten en nästan hypnotisk karaktär.

Som debut är det här oväntat självsäkert. The Nightclubs placerar sig snabbt i ett fack där många vill vara, men få lyckas stanna kvar.

Debutsingeln “Mirror Romance” är ute nu tillsammans med en musikvideo. Duo:n finns även på Instagram under @thenightclubs_.

Musikbranschen lever inte i ett vakuum. Tvärtom rör den sig ständigt sida vid sida med andra delar av underhållningsindustrin – från film och spel till sociala plattformar och liveevent. I takt med att publiken konsumerar mer kultur via samma skärmar och samma ekosystem blir gränserna mellan olika nöjesformer mindre tydliga. Det är inte nödvändigtvis en fråga om vem som påverkar vem, utan om hur kultur och kommersiella tjänster råkar dela samma digitala terräng.

Det märks inte minst i hur varumärken ibland nämns i samma samtal som musik, utan att det för den skull betyder att de har en direkt roll i musikens ekonomi. Ett exempel är Swiper, som representerar en kategori av digitala nöjestjänster som existerar parallellt med musikens värld – i samma flöden, på samma annonsytor och i samma breda medielogik. För den som följer musikindustrins nyhetsflöden blir det en påminnelse om att musik i dag är en del av ett större uppmärksamhetssystem, där många branscher tävlar om samma publik.

Musiken rör sig i ett större ekosystem än förr

Den stora förändringen är inte att musik har blivit ”mer kommersiell” – musik har alltid varit både konst och industri – utan att distributionsytorna har blivit mer sammanvävda. För tjugo år sedan kunde en musiksajt, en konsertarrangör och ett spelbolag existera relativt separat. I dag kan samma person inom loppet av en halvtimme läsa musiknyheter, se ett liveklipp, streama en ny singel och stöta på annonser för digitala nöjestjänster i samma kanal.

Det gör att musikbranschens synlighet ibland uppstår i sällskap med helt andra typer av innehåll. När man ser olika varumärken i digitala miljöer där musik också cirkulerar handlar det därför främst om delad närvaro – inte om en gemensam affärsmodell eller ett uttalat samarbete. En stor del av den moderna musikindustrin fungerar på plattformar där annonser, rekommendationer och redaktionellt material flyter bredvid varandra.

Digital marknadsföring gör allt mer ”grannskapigt”

Om det finns en gemensam nämnare mellan musik och andra digitala nöjesformer är det marknadsföringens logik. För artister och skivbolag är digital synlighet ofta avgörande: kampanjer byggs via sociala plattformar, sökord, videoklipp och målgruppsstyrd annonsering. Samtidigt använder helt andra branscher exakt samma verktyg.

Det skapar en sorts ”digitalt grannskap” där musikannonser samsas med reklam för streamingserier, mobilspel, teknikprodukter och ibland även tjänster i den bredare spel- och casinomarknaden. För den som arbetar med PR och lanseringar är detta en realitet: musik konkurrerar om uppmärksamhet med allt annat – och måste därför förpackas så att den syns utan att förlora sin identitet.

Livebranschen: upplevelsen som sticker ut

Samtidigt är liveupplevelsen fortfarande musikens starkaste motvikt till det flyktiga digitala. När en artist möter publiken på riktigt uppstår ett värde som inte kan kopieras i ett flöde. Det är därför turnéer, klubbkvällar och festivaler fortsatt är så centrala – både kulturellt och ekonomiskt.

Men just livevärlden visar också hur brett underhållningsbegreppet blivit. En festival är inte längre bara en rad konserter, utan en helhetsupplevelse där publiken tar del av mat, konst, humorinslag, aktivitetsytor och ibland även samarbeten med varumärken. Det betyder inte att arrangören automatiskt släpper in allt, men det visar hur många aktörer som vill synas i miljöer där människor känner starkt engagemang.

Här är det viktigt att skilja på synlighet i samma rum och direkt koppling till musikens ekonomi. Att ett varumärke dyker upp i en publik kontext innebär inte per automatik att det finansierar artister eller evenemang. Ofta handlar det helt enkelt om att företag – av många slag – vill associeras med kulturens energi och målgrupper, eftersom det är där människor är som mest närvarande. I den breda digitala nöjesvärlden kan olika kommersiella aktörer därför dyka upp i samma kringmiljö som musik, utan att det säger något mer än att publiken rör sig mellan olika tjänster.

Kulturjournalistik och tydliga gränser

Även musikjournalistiken befinner sig i det här bredare digitala landskapet. En publik som läser musiknyheter gör det ofta via plattformar där annonsutrymme säljs automatiskt, och där redaktionellt innehåll kan ligga sida vid sida med annonser från branscher som inte har någon direkt relation till musik.

Det ställer krav på tydlighet. För läsaren måste det vara enkelt att se vad som är journalistik och vad som är reklam – annars riskerar trovärdigheten att erodera. Samtidigt är det en normal del av det digitala medieklimatet att annonser kommer från många olika håll. Att annonsörer från helt andra branscher kan synas i samma digitala miljö som musiknyheter är därför inte konstigare än att en telefonoperatör, ett resebolag eller en streamingtjänst kan göra det.

När branscher samexisterar utan att sammanblandas

Det finns en tendens i vår tid att tolka allt som dyker upp i samma flöde som ett tecken på en allians. Men ofta är det snarare ett tecken på samtidens distributionssätt: allt passerar genom samma kanaler. Musiken konkurrerar inte längre bara med annan musik, utan med hela underhållningsvärlden, och det påverkar hur den presenteras, lanseras och diskuteras.

För musikindustrin innebär det både utmaningar och möjligheter. Utmaningen ligger i att behålla fokus och identitet när publiken ständigt bombarderas av alternativ. Möjligheten ligger i att musiken kan nå människor på fler sätt än tidigare – genom klipp, samarbeten, algoritmstyrda rekommendationer och oväntade ingångar.

I ett sådant landskap blir det viktigare än någonsin att prata om musikens kärna: låtarna, artisterna och berättelserna. Oavsett vilka varumärken som råkar synas i samma digitala rum, och oavsett vilka tjänster publiken konsumerar parallellt, är det fortfarande musiken som skapar de ögonblick som stannar kvar. Det är där branschens verkliga värde finns – i det som händer när ljud blir känsla, och känsla blir gemenskap.

Denna artikel är skriven i samarbete med partner!

Det finns ett område inom vetenskapen som berör musik och dess makt över våra beslut. Detta forskningsområde är väl beforskat och ger oss flera intressanta insikter. Det är också därför som musik används i så stor utsträckning inom försäljning, bland annat i fysiska butiker där man köper olika produkter. 

Det är inte säkert att du själv tänker på det, men nästan oavsett vad du har tänkt handla kommer musiken eller ljud i någon form att vara en del av din kundupplevelse. Det gäller kanske framför allt för produkter, men även försäljning av tjänster brukar ackompanjeras av musik. 

Detta är ett område som fått stort utrymme inom forskningen, där man kunnat konstatera att musiken påverkar hur människor tänker och agerar. Det har fått många företag att aktivt arbeta fram en strategi för hur man kan använda sig av musik i sin försäljning, för att på det sättet öka intäkterna och skapa ett större köpbegär hos kunderna. 

Den som någon gång besökt en fysisk butik för att handla kläder eller loggat in hos ett casino för att spela casinospel har garanterat mötts av musik. Ljuden som spelas är tänkta att skapa ett lugn eller ett större köpbehov. När det gäller casinospel är det något som används i stor utsträckning i olika slots. EsportsInsider listar nätcasino utan licens där det går att hitta slots att spela. Det man märker när man spelar olika slots är att i stort sett alla använder musiken på något sätt, exempelvis för att förstärka känslan efter en vunnen jackpott eller en liten ljudeffekt när korten delas ut i live casinot.

Men även om forskningen är överens om att musiken har makt över våra känslor, beslut och tankar är det inte alla som är positiva till att man använder sig av musik i försäljning. Det finns en del varumärken som inte vill förknippas med den typen av ljud eller som har en annan strategi för sin försäljning, men den stora diskussionen handlar snarare om musiken som störande. 

Exempelvis har organisationen Handels i Sverige genomfört en undersökning om bakgrundsmusikens effekter på de anställda. I denna rapport framgår att anställda behöver få inflytande över vilken musik som spelas, som ett sätt att undvika arbetsmiljöproblem. 

Men även från kundernas håll finns det skepsis kring musik och det är inte alla kunder som uppskattar när man går in i en butik där musiken spelas. Den kan uppfattas stressande och störande. 

I en avhandling i etnologi från Göteborgs Universitet konstateras att musiken kan skapa skepsis hos kunderna, men musiken kan också ha vitt skilda reaktioner på åhörarna. Musiken kan vara helt meningslös och inte påverka oss överhuvudtaget, men den kan också vara utmattande.

Med andra ord är detta forskningsområde inte helt överens om hur musiken påverkar oss, men däremot ser man en stor potential när det gäller musik och hur musiken kan påverka kunder, men även personal som tvingas höra musiken hela dagarna.

Denna artikel är skriven i samarbete med partner!