Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
Neil Tennant fyllde nyligen sjuttio år. Som en hyllning till den brittiske gentlemannen berättar här Marcus Nilsson, som skriver om latinamerikansk pop och indie på sajten Hymn.se, om hur Pet Shop Boys påverkat ett par stora artister i Sydamerika.
En av Chiles största dagstidningar, La Tercera, utnämnde Pet Shop Boys spelning på Movistar Arena till årets konsert 2023. Året var fullt av festivaler och besök av internationella artister, den lokala scenen är urstark, men det känns ändå helt logiskt. Pet Shop Boys har haft ett avgörande inflytande här.
I ett videoklipp från 2007, sätter sig den chilenske artisten Gepe, alias Daniel Riveros Sepúlveda, i ett avskalat rum med en mikrofon och en akustisk gitarr. Han säger att han ska spela en cover.
“I don’t know why, I don’t know how
I thought I loved you, but I’m not sure now
I’ve seen you look at strangers too many times
The love you want is of a, a different kind”
För mig som tonåring, öppnade “Domino Dancing” upp en värld med latinamerikanska beats. När den dök upp på trackslistan P3 drog rytmerna iväg till ett diskotek vid Medelhavet eller Latinamerika, dansgolvet under en öppen och kvällsvarm himmel. I baren väntar en tequila eller en San Francisco.
När Gepe tar de första ackorden och börjar sjunga är det helt avskalat, nedtonat och lo-fi. En lugn och stilla bekräftelse på att världen är rund. Syd blir nord, nord blir syd, och i Chile är det snarare vemodet och texternas utmanande budskap som gått fram.
Klippet är från början av Gepes karriär. Han hade då släppt två album och samarbetat med sin vän Javiera Mena på hennes legendariska debut, Esquemas Juveniles, 2006.
Inspirationen från folkmusiken i Anderna har alltid varit tydlig i Gepes popmusik. Men precis som förebilden Jorge González (ex Los Prisioneros), från samma gator i kommunen San Miguel, dyker ständigt referenser till Pet Shop Boys upp i hans låtar.
Gepes tredje album Audiovison är mest känt för den mästerliga singeln “Por la Ventana”, men innehåller en magisk triptyk där influenser från Pet Shop Boys-skivor som Behaviour är tydliga.
Triptyken börjar med “Estado de Vista”, sedan gästas Gepe sedan av Javiera Mena på “Lienza” och Jorge González på “Salón Nacional de la Tecnología”.
Gästspelen av Mena och González är oerhört vackra, samtidigt logiska. När Javiera Mena bjöd in Gepe på sin debut var det början på en ny chilensk indievåg. Den chilenska indiemusiken präglades av introvert shoegaze och electropop, men också av arvet från nationella folkmusiker som Violeta Parra och Victor Jara.
På “Lienza” blir Gepe och Menas vänskapsband befästa i ett löfte om förändring, stöd och tålamod.
“Puedo recordar y ver las cosas
Puedo transformarme y ser tu mano
Puedo recordar y ver las sombras
Puedo transcribirte algunas notas
Puedo reparar y ser paciente”
Jorge González hade tillsammans med Los Prisioneros lyft fram en new wave som välte upp och ner på det chilenska samhället. De visade att det inte var nödvändigt att vara från Europa, USA eller Buenos Aires för att göra ett stort intryck. Deras debut började närmare The Clash, punk och ska, för att under följande tre album gå vidare med syntar och samplingar.
Det fjärde och sista albumet, Corazones, blev en milstolpe som avslutade det instängda åttiotalet, och öppnade för en ny era, både kulturellt och demokratiskt.
När Gepe och González beskriver en nationell teknologisk salong, handlar det om ett nytt utrymme för människor i syd, un espacio sureño, ett uppdrag och ansvar som delas av alla nu och framöver.
“No es misión de algunos
Es parte de todos
Es amor de alguien por venir”
Att kassetterna med Pet Shop Boys musik tog sig över Atlanten redan på åttiotalet, och då inspirerade Jorge González, går att ana redan på Los Prisioneros andra album Pateando Piedras, 1986. När bandet valde att lägga in en sampling av skallen från kvarterets hundar, i introt till singeln “El Baile de los que Sobran”, föll bitarna på plats. De kunde släppa ifrån sig en av gruppens viktigaste låtar, som fortfarande lyssnas på överallt, hela tiden.
Det är inte en orimlig gissning att idén till hundskallen kommer från en version av “Suburbia” från samma år…
