Friday , November 22 2024

Utet – namnkunniga elektropopdebutanter från Visby

Två kompromisslösa män från Visby. En indiemusiker och en musikjournalist. Resultatet blev en snygg debutsingel med en melankolisk text. Som grädde på moset en remix av en av landets främsta EBM-artister. Elektropopduon Utet tillhör helt klart de intressantaste nykomlingarna på den svenska musikscenen för tillfället. Zero Magazine ville veta mer och ställde några frågor till Pär Nordström och Fredrik Emdén.   

Foto: Karl Melander

Hej, Pär och Fredrik, och tack för att ni tar er tid att svara på några frågor! Kan ni berätta lite om bakgrunden till Utet? När och hur bestämde ni er för att bilda en duo?

Fredrik: Vi träffades när jag skrev en artikel om I’m on TV, bandet som Pär är med i. Konversationen fortsatte efter intervjun och vi kom in på det här med elektronisk musik. Jag berättade att jag alltid har drömt om att göra musik så som Underworld lät 1996, fast med svenska texter. Kort därefter hörde Pär av sig och berättade att han hade bokat in tid i studion för oss. Så det var bara att sätta igång.

Pär: Jag har länge tänkt att jag skulle vilja testa att göra något elektroniskt, men har känt att jag inte vill göra det ensam, så när Fredrik nämnde sin dröm så passade jag på.

Du har tidigare främst ägnat dig åt gitarrbaserad pop i The Drowners och I’m on TV, Pär. Hur känns det att nu vara med i ett elektropopband? Hur mycket skiljer sig låtskrivarprocessen från tidigare? 

Pär: Fredrik kommer med råvaror och ett halvfärdigt recept, så bakar jag ihop det, producerar och lägger till kryddor. Jag har det senaste året börja förprodda I´m on TV-låtar med lite mera elektroniska grejer framför datorn. I´m on TV har faktiskt släppt två helt elektroniska låtar det senaste året och jag tycker det sättet att arbeta på är kul. Man kan jobba mycket mer på egen hand och är inte beroende av att stå och nöta med ett band i en replokal, vilket varit väldigt svårt under pandemin. Fredrik fullkomligt sprutar ur sig bra låtidéer och är mycket duktig på att skriva texter och samtidigt har vi kul ihop.

Fredrik: Man kan väl likna det med att jag kommer med en hög Post-it-lappar, som Pär sorterar, konserverar och sätter ihop till en tavla. Så blir det inte alls som Underworld 1996. Men det är ju det magiska med att ha ett kreativt samarbete. Man kommer från varsitt håll och så blir det något helt annat än vad man först tänkte sig. Jag är väldigt imponerad över Pärs sätt att jobba och all hans kunskap.

Du är främst bekant som musikjournalist, Fredrik. Är det ett plus eller ett minus att tidigare ha filosoferat så mycket runt andra band? Kan all den teoretiska kunskapen kanske begränsa kreativiteten i det egna utövandet?

Fredrik: Jag har ju skrivit om musik i trettio år, så jag har liksom gått varvet runt. Vid de tillfällen då jag tidigare försökt skapa musik har det låtit som att jag härmat någon annan och det har begränsat  mig, så jag tappat sugen. Nu bryr jag mig inte om det. Vi är gamla nog för att inte behöva låtsas framstå som nyskapande. I den genre som Utet verkar är ju dessutom nästan allting en upprepning av något som gjorts tidigare. Det är lite charmen med den.

Er debutsingel, ”Sista”, behandlar ett stort och vemodigt ämne. Nämligen vad som händer i livets allra sista ögonblick. Hur föddes den låtidén? 

Fredrik: När Pärs fru, Fia, fick höra grunden som jag hade gjort, tyckte hon att det lät som begravningsmusik. Då fick jag idén till texten. Jag har varit på lite för många begravningar under de senaste åren, så tanken var inte ny för mig. Ämnet är ju oändligt fascinerande och sorgligt på samma gång. Jag hoppas att jag har någon som håller mig i handen när det blir dags för mig…

”Sista” är inspelad i Sandkvie Studio i Visby, där stora namn som Pugh Rogefeldt, Tove Lo, Ane Brun, The Refused och The Cardigans musicerat. Hur kändes det att jobba på ett så anrikt ställe? 

Pär: Det är oerhört inspirerande att sitta där. Dessutom är Micke Lyander, som driver studion, jävligt skön att jobba med.

Fredrik: Det är som en magisk bubbla! Det där man sitter och petar med hemma, och som man mest tycker är skit, låter plötsligt otroligt bra i Sandkvie. 

Carl Nilsson från EBM-bandet The Operating Tracks har gjort en remix på ”Sista” och gett låten en mer dansant känsla. Hur kom ni i kontakt med honom och vad tycker ni om hans omstöpning? 

Pär: Jag gillar den. Det är första gången någon remixat det jag har varit med och gjort. Bara att någon vill göra det är smickrande, oavsett hur det låter. Men Carls omstöpning är bra på riktigt! Den kompletterar vår version jävligt bra. 

Fredrik: Calle är en kompis och en av de absolut bästa hantverkarna i den här genren. Älskar allt han gör. Det kändes självklart att ställa frågan till honom. Jag blev både jätteglad och överraskad när han tackade ja.

Varför valde ni att sjunga på svenska istället för det internationella popspråket engelska?

Pär: Det är tråkigt med engelska. Allt vi gör, gör vi för att det ska kännas kul. Och vi har heller inget behov av att vara internationella.

Fredrik: Jag har ju svenska språket som jobb, men det är sällan jag får uttrycka mig på det här sättet. Så det kändes lockande att skriva texter på svenska. Dessutom måste man vara riktigt duktig på engelska för att det inte ska låta pajigt. Fler borde sjunga på svenska.

Sångrösten på ”Sista” är ganska manipulerad. Är det ert varumärke eller kommer det även att bjudas på låtar med naturligare röst framöver?

Pär: Utet är en upptäcksfärd, så vi får se. Vi tar en låt i taget. Någon gång kanske vi tar in en annan sångare. Vi jobbar i nuet. Vi har ingen annan plan än att vi ska ha roligt tillsammans

Fredrik: Precis, att göra musik på det här sättet är nytt för oss båda, så vi lär oss hela tiden och blir samtidigt djärvare. Pär tycker att jag har en röst som passar att manipuleras. Jag har inte lyckats klura ut om det är en komplimang eller om det betyder att jag sjunger som en kratta…

Ni är båda bosatta i Visby. Hur mycket betyder egentligen Gotland för Utet?

Pär: För Utet som band spelar Gotland ingen roll, men det är ju där vi bor. Grunden till ”Sista” blev visserligen till på Gotlandsbåten, så det är möjligen en koppling. Men det finns ingen Gotlandsromantik hos oss, det kan ni glömma.

Fredrik: Gotland sätts gärna på kreativitetens piedestal, och visst, det är en fantastisk plats på många sätt. Men nej, så värst mycket Gotland finns det inte i Utet.

De flesta fastlandssvenskar har förhållandevis begränsade kunskaper om gotländsk musik och känner kanske främst till Susanne Alfvengren, Ainbusk och Di sma undar jårdi. Kan ni ge några insidertips om andra artister från den vackra ön som man borde kolla upp? 

Pär: Va fan, de där artisterna känner man möjligen till om man är medelålders eller äldre. Jag hoppas däremot att alla har hört Pascal och Pink Milk. Sedan gillar vi Kondoleanser, ett ungt elektroniskt band som har sina rötter här.

Fredrik: Vi får inte heller glömma Traces of Men, det är techno straight outta Klintehamn. Och så vår kompis Eric Palmqwist, såklart! 

Är Utet ett renodlat studioprojekt eller kan ni även föreställa er livekonserter?

Pär: Det kunde vara kul att testa live, men vi har en bit kvar. Vi vill få ut alla låtar som vi har på gång först. Vi är inget replokalsband! 

Fredrik: När jag hör våra mer dansanta och storslagna låtar tänker jag att jag verkligen skulle vilja uppleva dem live, med en schysst ljusshow, i ett kalkbrott en gotländsk sommarnatt. Men sedan kommer jag på att det ju innebär att jag måste stå på scen och då blir jag lite kallsvettig. Men jag tror att det kommer att hända. Eller jag tror att jag vill att det ska hända.

Vad har ni för ambitioner med Utet framöver? 

Pär: Att få klart en EP, som förhoppningsvis kommer under våren. Annars släpper vi ytterligare någon singel. Längre än så sträcker sig inte vår horisont. Än har ingen krävt något av oss, så vi gör vad vi vill och hinner med.

Fredrik: Vi ska sälja en miljon exemplar av vårt debutalbum, headlina en större festival och sedan splittras. Jag har alltid drömt om att få säga det. 

Om Johan Arenbo

Kategorisera inte musik. Älska den bara. Låt inga konservativa subkulturer eller godtyckliga genreavgränsningar styra din smak. Njut istället av det obegränsade kulturella smörgåsbordet. Kraftwerk, Prince, The Cure, Iggy Pop, De La Soul, Black Sabbath, Nina Hagen, Aretha Franklin, Mozart och Madonna. Allt är tillåtet!

Kolla även

Utet – släpper EP:n “Det Vita Arkivet”

Fredag, vackert väder och vi kan glädjas över att Utet har kommit med en ny …