Haul – Separation

Review Overview

Betyg - 8

8

Suggestiv, industriell svärta och tyngd med många bottnar.

User Rating: Be the first one !
Haul - Separation, omslag
Skivbolag: Progress Productions

Haul från Jönköping gör någonting jag lätt faller för, nämligen repetitiv rockmusik. Ibland med sång, ibland utan, men hela tiden becksvart och med känslan av att avgrunden är nära. För att ytterligare förstärka svärtan är såväl omslag som bilderna i cd-häftet så mörka de kan bli.

Separation inleds med instrumentala ”Disablot” så att man får en föraning om vad som ska komma. Den följs upp med likaledes instrumentala ”Grallistrix”, men här tillåts en melodi blomma ut och diverse naturliknande ljud förstärker känslan av låten. ”Blood Satisfaction” startar med tung, fet bas och plötsligt, i det monotona malandet och tunga täcket av åskmolnssvarta ackord, ljuder plötsligt Pehr Heurbergs sång. Denne Heurberg gör det mesta på skivan. Han sjunger, lirar bas, cither, piano, synt m.m. samt producerar. Han har skrivit samtliga låtar utom texten till ”Black Wings” som är skriven och sjungs av Håkan Paulsson (Sanctum). Trummorna på plattan liras av Tobias Wittgren och lite instrumental hjälp har grabbarna fått av Hampus Mörk på något ställe. Separation är garanterat inget för den gladlynte och ystre lyssnaren. Hauls industriella postpunk passar bättre som soundtrack till en psykologisk skräckfilm med badkarsmord, uppskurna vrister och en massa gore, eller för att förhöja känslan av rädsla och fruktan när du vandrar på skitiga, mörka bakgator i slummen eller förlorat dig bland tomma industrilokaler under nätter med spöregn och en psykos i annalkande. Ja, det här är musik som öppnar upp många vener till fria fantasier när man är på rätt humör, och ingenting jag rekommenderar den självmordsbenägne. Däremot bör fans till så skilda grupper som Psychic TV, Skinny Puppy, Joy Division, The Bomb Party, The Cure och nämnda Sanctum ta sig an Separation med stor tillförsikt.

 

Om Robert Ryttman

En simpel skribent som gillar allt från det enklaste enkla till det svåraste svåra, från det mjukaste mjuka till det hårdaste hårda!

Kolla även

Front 242 – kroppsmusik med själ! 

Minimala syntbasar, hypnotiska beats, märkliga röstsamplingar, kamouflagebyxor och solglasögon? Just det, Front 242! Den belgiska …