Recensioner

Synthrock, electro, dark wave, gothrock, postpunk… Kärt barn har många namn. Abu Nein håller till i Malmö och tidpunkten att lyssna på II kan inte vara mer perfekt än nu. Det här är nämligen kolsvart höstmusik, som ett ljus med en svart flammande låga. Erica Li Lundqvists sångröst är mörk, …
Läs mer »

Jag vet inte vad Christoffer Lundström, Hannes Ambros och Anders Wallroth har pysslat med sedan Pure gavs ut 2016 mer än att de skaffat sig ett nytt skivbolag, nämligen tyska Infacted Recordings. Presence Of Mind har också – uppenbarligen – skapat en ny platta kallad Humans. Presence Of Mind har …
Läs mer »

Sedan 60- och 70-talen har svensk/nordisk folkmusik gifts bort med pop- och rockmusik av viktiga föregångare som Merit Hemmingson, Kebnekajse och Monica Törnell. Men även med syntmusik av den svenska elektroniska musikens legendar som sorgligt nog avled nyligen, nämligen Ralph Lundsten, och senare även Garmarna. Relativt nya på denna arena …
Läs mer »

Guds Spelemän med Garmarna har ni kanske redan i skivhyllan? Dock i cd-hyllan i så fall. Som vinyl har den getts ut nu som först, och plattan är väl ommastrad av Björn Engelmann på Cutting Room, samt snyggt och stilrent designad i rött, blått och svart. Dessutom är lp:n stöpt …
Läs mer »

Page uppfyller ett antal kriterier för vad man vanligen refererar till när man talar om ett kultband. De håller en stenhård linje mot strömmen, har en relativt liten med hängiven publik och blir naturligtvis ständigt missförstådda. Att recensera ett kultbands nya skiva kommer sällan att ändra någons uppfattning om samma …
Läs mer »

Bortsett från You Were Never Here och Truth så har jag alla Red Meccas album och jag gillar verkligen alla. Mycket. Stay är bandets sjunde fullängdare, dessutom ett dubbelalbum i läcker genomskinlig vinyl, men aldrig har det tagit mig så lång tid att komma in i ett nytt Red Mecca-album …
Läs mer »

I framtiden kommer Magnus Norrs nyblivna fans som samlar på hans musik få ett litet helvete att hitta och lägga beslag på allt han skapat under alla sina alias. Det senaste nytillskottet heter dock bara Norr, och Kick The Can är en fin fyraspårs ep, mycket tyngre och mörkare än …
Läs mer »

Jeremy Morris (sång, gitarr) och Ken Stringfellow (sång, gitarr, bas, keyboards, trummor och produktion) gör 60-talsinfluerad popmusik under namnet Jeremy. Känner ni till Jeremy Morris beror det nog på att han även är frontman i The Lemon Clocks och att dessa två band har flera likheter än olikheter.  A Better …
Läs mer »

Psykedeliska pop- och garagebandet The Lemon Clocks har gjort fler plattor än man kan tro, och det fina med kråksången är att samtliga håller väldigt hög låtstandard. Abre Los Ojos är deras senaste utgåva och den bjuder på 15 glimmande juveler. Psykedelisk musik kan ju låta rätt olika, bestå av …
Läs mer »

Den här 6-spårs ep:n med franska synthbandet La Machine har gått varm här under en längre tid. Den har kvalitéer som tilltalar och låtar jag verkligen gillar. Vamos A La Playa funkar både att dansa till och att bara lyssna på. En tung syntbas öppnar första versionen av ”Vamos a  …
Läs mer »