(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Go Down Records, betyg: 0]
Inte är man bortskämd med högenergisk garagerock och allra minst ifrån Italien. Idag damp det dock ner en riktigt bra platta med en grupp därifrån. Ojm förvaltar det fuzz, wah-wah och distade arvet utmärkt. De fyra killarna fläskar på med nio stänkare på The Light Album. Vad jag saknar i vissa spår är tydligare melodier och starkare refränger, samt möjligtvis lite mer vågade psykedeliska inslag. Kirrade de dessa bitar hade omdömet höjts ytterligare, men nu får de nöja sig med en mycket stark trea. Det är dock ett välförtjänt betyg till en grupp som vet att hantera laddade gitarrer, som gungar och svänger hårt och som har en sjuhelvetes intensitet. Dessutom har Ojm en förkärlek för att lägga effekter på sången och sånt är alltid kul när det görs med stil. The Light Album kommer att gå hem om du gillar Dr Feelgood i begynnelsen då en amfetaminögd Wilco hanterade mangelguran, om The Hives är bandet för dig eller om du uppskattar Nomads skitigaste alster. Oavsett om du är inne på punk eller engelsk modsrock typ The Who och The Kinks eller röjig, obskyr 70-talsrock med vilda strängbändare så bör du kolla upp Ojm. De svettas, kränger, svänger och ger järnet med energikapaciteten hos ett helt kärnkraftverk. Elektrisk rock n roll-estetik i bland annat “Strange time”, munspelsförstärkta “I´ve Got No Time To Waste” och coola “Desert”. Plattan bör spelas högt för full effekt. Mycket högt!