(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Philip Assarson)
[album, Playground, betyg: 0]
Attityd, ett ord som snabbt beskriver numera Soloartisten och fd. Prodigy rapparen Maxim.
För det är så man helst minns honom. Med “kattögon”-linser och piercingar sjöng han i sällskap av Keith Flint till Liam Howletts egenkomponerade technometal/elektropunk. Fjärde medlemmen Leeroy flummade bara mest runt i kulissen & dansande som på små moln.
Gruppen The Prodigy var ett koncept som fungerade och regerade dansgolven planeten över. Men som med så många andra bandsplittringar blev även Maxims solo-öde ett praktfullt pladask.
Första Soloskivan “Hell´s Kitchen” floppade totalt hösten år 2000
och att något skivbolag vågar satsa på Maxims attribut igen är för mig ett oförklarligt faktum.
Nya soloskivan Fallen angel imponerar inte över huvudtaget. I tider då dansant techno rap är på tapeten så släpper Maxim en platta som låter
endimensionell och saknar känslan av ljudrymd och musikaliskt tryck. Maxims röst är hela tiden deformerad av effekter, precis som han vill ha den, men han levererar ingen känsla för sina texter och titelspåret “Fallen angel” går nästan inte att lyssna på.
Jag som ändå gillade Maxims rapp-krydda i Prodigys musik undrar hur fria händer han egentligen fick på denna produktion. Instrumentalt så återfinns lite känsla av Prodigys musik men inte så mkt mer.
Besviken som jag är så hoppas jag att Maxim ändrar inriktning och satsar på att återförenas med Prodigygänget på heltid istället.