Pride And Fall – In My Time Of Dying

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jonaz Björk)

[album, Dependent, betyg: 8]

Norska Pride And Fall är framme vid tredje och sista plattan. I alla fall antyds att så kan vara fallet i pressreleasen. Jag håller tummarna och hoppas intensivt att så inte är fallet, utan att trion väljer att fortsätta, motgångar och besvikelser tilltrots, för Pride And Fall är något av det mäktigaste som man kan lyssna på just nu.

Albumet med den inte fullt så muntra titeln “In My Time Of Dying” är gruppens tyngsta släpp hittills. Mörkt, intensivt och ljuvligt sorgset klättrar norrmännen med dystra och sammanbitna miner förbi grupper som exempelvis Rotersand och VNV Nation, vilka skulle kunna sägas tillhöra samma musikaliska familj. I låtar som “This Painful Regret”, “Adored” och “Blood” stämmer allt perfekt in i minsta detalj och Pride And Fall framstår tveklöst som kungarna av tung dansant electro. Även i balladerna är greppet fast och blicken klar, trots det vemod och den uppenbara sorg som genomsyrar hela skivan.

Enda gången jag inte riktigt kan ta till mig musiken är i de ansatser till tbm som blir uppenbara i “The Black Gate”, men detta utgör endast undantag och är därför lätt ha överseende med.

“In My Time Of Dying” känns självskriven som en av årets tio bästa palttor med sin föredömligt mogna mix av futurepop och ebm, av melodiösa och monotona låtar, av intensitet och känslighet. Jag hoppas verkligen att norrmännen väljer att fortsätta även efter det att Dependents gått till evig vila, allt annat vore att göra saker och ting värre än de redan är.