Cini – Additive

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Cymbidium / Supersounds, betyg: 5]

Den finska artisten och grafiska designern Cini skapar närmast instrumental elektronisk musik på sitt debutalbum Additive. Hon sägs vara inspirerad av analoga ljud och hyllar gammaldags goa trance, men i mina öron låter skivan främst som en mix mellan tyngre techno och gammal EBM. Additive är i alla fall en småtrevlig platta med några medryckande spår, men jag kommer inte ifrån den återkommande tanken på att detta är något av ett skelett, en ofullbordad varelse som inte klätts med hud eller päls än. Kanske är det frånvaron av sång som gör det, kanske avsaknaden av starka melodier. Cini lyckas upprätthålla mitt intresse i några inledande spår, men under resans gång blir hennes debutalbum alltför enformig och anonym. Med det inte sagt att det inte dyker upp medryckande, dansanta ljudbyggnader då och då under resterande speltid också, men allt för ofta förlorar jag intresset för vad jag hör och skivan pumpar på tomgång. När man som Cini skapar tämligen långa instrumentala låtar – den kortaste är på fem och en halv minut – så krävs det mer än rytmiska excesser och coola ljud för att behålla intresset. Starka melodier hade varit en stor tillgång och sång hade kunnat göra enorma skillnader för att detta skulle bli mer än bakgrundsmusik till en dansfest. Men visst, i mindre portioner och då med företrädesvis väl utvalda delar av CD:n, har Additive sitt existensberättigande trots allt.