(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Nuclear Blast / Warner, betyg: 8]
Amorphis fortsätter att utforska Kalevala på Skyforger, det tredje albumet med sångaren Tomi Joutsen som dök upp i bandet för tre år sedan. Den finska sextettens episka hårdrock når höjder som bör tilltala progrockarna såväl som metalpubliken, för att inte snacka om alla som ignorerar genrer och bara uppskattar bra musik. Det här albumets tio spår – samt ett elfte bonusnummer som inte finns med på min promo – bjuder både bombasm, vackra melodier, snyggt gitarr- och keyboardsspel, ren sång, lite growl och såväl lugna stycken som mer ösiga. Helheten fungerar utmärkt. Det finns en mjukhet i framförandet, redan i inledande “Sampo”, som oavsett om musiken blir hårdare eller ej, fortsätter att genomsyra Skyforger och göra den både tillgänglig och njutbar. De filmiska kvaliteterna i låtar som “Silver bride”, “Highest star” och den outsinligt vackra “From the heaven of my heart”, med sitt läckra pianospel av Santeri Kallio, väcker drömmar till liv och skapar bildsekvenser i huvudet. Detsamma kan sägas om “Sky is mine” som påminner mig om Sisters Of Mercy, trots att Amorphis generellt har väldigt lite med det bandet att göra, och “Majestic beast” är en tung sak där det fläskas på fett med stråkar, mörk growlsång och ödsliga melodidiska passager. Skyforger växer redan vid första lyssningen till ett unikt, varierat och läckert album, väl värt att lyssna till gång på gång.