(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Qi Music, betyg: 8]
När singeln “All the roses” dök upp förra året frågade jag mig hur Anni Bernhard skulle välja att balansera det konstnärliga mot det kommersiella vid en eventuell fullängdare. Nu är fullängdaren här. Och Bernhard balanserar som om hon varit lindanserska hela sitt liv. Efter nämnda singel kom “Desolate” som nummer två och tredjesingeln “Human” bör ha dykt upp när denna recension publiceras. Samtliga nämnda spår finns på Traces Of A Human, liksom ytterligare sju låtar och jag har lyssnat en hel del på Full Of Keys debutalbum. Delvis för att jag ska skriva om den, men framförallt för att plattan tilltalar mig väldigt starkt. Full Of Keys har jämförts med Björk och Sinead O´ Connor och det är inga tokiga jämförelser alls. Personligen skulle jag vilja plussa på med Kate Bush också. Men Bernhard har likfullt en egen personlighet som kommer fram och varken hennes musik eller lyrik är någon karbonkopia av nämnda artister. Vad hon gör är spännande musik, med oväntade vändningar, vackra melodier, landskap eller sagoskogar av ljud som skapar små världar i världen, mycket elektronik, men en varm och inbjudande sådan. Bernhards musik låter både modern och gammalmodig, konstnärlig och kommersiellt gångbar, realistisk och sagolik, känslosam och kontrollerad på samma gång. Det är en lyckad mix. Mer lyckad än det trista grå omslaget som jag inte tycker passa det färgrika, musikaliska innehållet.