(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Inga Karlsson)
[album, Progress Productions / Border, betyg: 4]
Veteranen Henrik Björkk har ett förflutet från den hårdare elektroscenen där projekt som Pouppée Fabrikk bör nämnas först.
Under nya namnet Nexus Kenosis väller Henrik ut ett ljudlandskap där ostrukturerade noise, industri, harsh-electro och ambient spelar sönder rummet. En aggressivitet formar till ovanliga läpprörelser i ett ljudlandskap att hata eller älska och eventuellt väcker Frankenstein till liv igen. Det är komplext och irriterande stökigt samtidigt som det bränner hål med vackra, atmosfäriska flumljud.
Och det är inte bara de ovannämnda genrer som spelar ihop i detta atmosfäriska kaos. I tex “Nekro Nekton” smyger nån slags triphop-slinga inunder pansarvagn-noisen och jämnar ut det schizofrena humöret. När låten närmar sig sitt slut mynnar den kreativa deltan ut i ett lugnt, atmosfäriskt hav.
Det jag personligen har svårt för är de distade, hotfulla skriken á la Skinny Puppy. Men jag kan ändå finna mig i detta kreativa dårhus, som kan beskrivas som en mix Björk vävt ihop i sin “Elswhen”, och ja, även en gammal synthare som alltid levt för strukturerade basslingor kan hitta frestelse här.
Men som alltid när experimenterandet dominerar över skräddarkonsten i musiken räcker det inte hela vägen för mig. För stora mängder av distortion och noise-element ackompanjerat av filtrerade aggro-skrik hetsar sönder den musikaliska formen. I alla fall en form som jag vill ha den. Att Björkk de facto är en kreativ musiker som gärna målar utanför konturerna råder det dock ingen tvekan om.