Celluloide – Futur Antérieur

Celluloide kommer från Marseille i Frankrike och de har inte gett ut en platta sedan den trevliga Art Plastique från 2014. Futur Antérieur kan således ses som en välkommen come back och den elektroniska trions medlemmar är desamma som förut.

Patryck Holdwem, Member U-0176 och sångerskan Darkleti framför elegant synthpop utan större konstigheter på sitt nyförvärv. Låtarna är lätt drömska men taktfasta och fungerar att både lyssna och dansa till. Ibland slår det mig hur viktiga Kraftwerk måste ha varit för bandet och dess ljudbild, som i ”Boucle infinie” och ”Si tu renonces” t.ex. men så länge man gör något eget av influenserna stör det inte mig. Texterna är återigen på hemspråket och finns tryckta i det uppvikbara cd-konvolutet, albumtiteln betyder ”Framtid perfekt”, en fras som används för att uttrycka en framtida händelse eller en händelse som kommer ske före en annan framtida händelse eller t.o.m. beskriva en händelse som redan har hänt, men i framtiden. Om det finns lika mycket tanke bakom de franska sångtexterna vet jag inte. Jag vet dock att Darkletis sångröst förser denna rymdpop med mänsklig värme och att det är tilltalande att höra henne sjunga på franska till den mycket direkta musiken. Att plocka russinen ur kakan här är rätt svårt, då albumet är tämligen jämnbra hela vägen, men om jag ändå skulle rekommendera tre låtar till någon som inte hört Celluloide förut så skulle det bli inledningsspåret ”Boucle infinie”, ”Poéme mécanique” och singelspåret ”La cité des aveugles” i första hand. Men det ger mer att lyssna på plattan i sin helhet då den har så mycket mer att ge än enskilda spår. Det här är smakfull elektronisk popmusik, helt enkelt.