Fågelle – Bränn Min Jord

Bränn Min Jord är Fågelles tredje album och vi bjuds in till ett soniskt landskap fullt av explosivt mörker, av ljud och oljud, som ibland tornar upp sig som dånande åska och ibland är tassande tyst och försiktigt. Till detta sjunger Fågelle sina poetiska och märkliga texter på svenska. 

Klara Andersson kallade sig själv musiker, ljudkonstnär och poet i en intervju jag såg på Youtube från 2002. Den gjordes förmodligen inför hennes andra album Den Svenska Vreden som utkom 2023, där Joakim Thåström gästar. Det är en bra beskrivning av henne, då hon och producenten/samarbetspartnern/medkompositören Henryk Lipp (Blue for Two, Anna von Hausswolff, Union Carbide etc.) utforskar ljud och oljud tillsammans och gör egensinniga låtar (och andra små märkligheter) av upptäckterna. På Fågelles nya tredje album Bränn Min Jord blandas akustiska och elektriska instrument med sång och sprakande elektronik på ett fantasifullt, nyfiket och uttrycksfullt sätt. Fågelles musik är spännande och landar mellan experimentell industri, artpop, avantgarde och samplingar från den vardagliga verkligheten och diverse andra källor. Ibland är det väldigt lugnt och tyst, sedan exploderar hela helvetet som dånande åska och högtalarmembranen darrar frenetiskt under tyngden och vibrationerna från synthesizers, elgitarrer och andra instrument. Anderssons sångröst påminner mig emellanåt om Kajsa Grytts men sångerskornas texter är som natt och dag. Fågelles lyrik följer med lp-utgåvan i ett fyrsidigt häfte, där man även kan läsa sig till vilka som gör vad på plattan och var samplingarna är tagna ifrån etc. Min absoluta favoritlåt på Bränn Min Jord är ”Innan malen hittat in” som också gavs ut som första singel, och skivans titel syftar på att man ibland bränner ner skogar och land för att få ny tillväxt. Jag tolkar det som att i all den här mörka musiken och verkligheten finns det ändå hopp om ljus. Oavsett är det en fascinerande platta.