Dimma, mörker och nya konturer när Skuggsidan släpper nytt

Från en vind i Duved till de större ljudlandskapen. Skuggsidan har på kort tid ristat sitt namn i den nordiska elektronicasvärtan.
Nu släpper de nya låten “The Haze” – den här gången med sång.

Skuggsidan - promobild med retrokänsla där medlemmarna sitter i en soffa.
Skuggsidan.

De tre musikerna Björn Wiking (sång/synth), Patrick Brucker (trummor) och Viktor Ohlin (synth) halkade in i varandras liv via grannskapet i djupaste Jämtland och hittade ett eget universum av analoga synthar, akustiska trummor och filmiska ljudlandskap på en vind som de inrett till replokal. Resultatet är Skuggsidan, ett band som balanserar mellan introvert intensitet och storslagen atmosfär – en ljudvärld som rör sig lika mycket genom Berlin, Malmö och Stockholm (där bandet har sina rötter) som den gör runt Åreskutan.

Debutalbumet Himmelsraften (2024) var en instrumental resa – filmiskt, atmosfäriskt och nästan Lynchianskt i sin intensitet. Men med nya singeln The Haze tar bandet ett markant kliv framåt och för första gången hörs Wiking vid mikrofonen, och rösten skär igenom dimman lika mycket som den smälter in i den.

– Vi ville hitta en riktning för hur ljudbilden skulle utvecklas. “The Haze” blev startskottet – mer sång, men fortfarande troget vår indie-synthstil. Lite filmiskt, lite Lynch, med en blandning av Stranger Things, säger Patrick Brucker.

Skivomslag för singeln The Haze med Skuggsidan,s om består av abstrakt mönster med tonade remsor som skiftar i intensitet på vit bakgrund.
Singel: The Haze – Skuggsidan

Mixad av Wiking och Ohlin själva och mastrad av Hans Olsson på Svenska Grammofonstudion, är The Haze både stram och glödande. Här finns det råa från live-trummorna, svepande och pulserande synthar som låter som att de är hämtade från en bortglömd VHS-thriller och melodier som glimmar till som neonljus i dimman.

Blicken mot livescenen

Live har bandet redan visat sin potential. På Storsjöyran förra året – bara deras andra gig någonsin – lyckades de leverera ett set som kändes mer som en hypnotisk installation än en spelning. Minimalistisk intensitet, ljudbilder som andades agentfilm och en känsla av att vi bara sett början.

En EP följer senare i höst, och ytterligare en väntar därefter – totalt rör det sig om runt 14 låtar som redan ligger i pipeline. De har även planer på att återvända till livescenen under 2026. Fokus ligger på att skapa en mer visuell upplevelse – där musik och bild kan smälta samman på ett nytt sätt.

– Vi jobbar lite på en mer visuell spelning. Det finns tankar på att spela live med projektion i en bio. Men än så länge är det bara en vision, säger Patrick.

Ett nytt steg för Skuggsidan och fler följer – från en vind i Duved ut i ett större mörker. Och just där, i skärningspunkten mellan Lynch-drömmar, Stranger Things-nostalgi och nordiskt vemod, hittar bandet sin plats. Något som borde kunna ta dem ut i Europa när som helst.

Om Henrik Perälä

Uppväxt med synthpop och hair metal. Har skrivit om musik sen 2003 och gör ibland en och annan musikvideo. I spellistorna slåss norsk folkmusik med östgötsk industrisynth.

Kolla även

PINEAPPLE THE PROJECT – Wavelength EP

Helsingborgsbaserade Stefan Wig, alias PINEAPPLE THE PROJECT, gillar onekligen EP-formatet. Efter en gul, en grön, …