Tuesday , March 10 2026

The Killing Tapes bjuder in till undergången

När världen brinner och framtiden känns mer som ett filmmanus än en trygg plan – då släpper The Killing Tapes sitt mest visionära album hittills. Doomsday Disco Vol. 1 är precis vad det låter som: synthar, beats och en ljudbild som doftar kallsvett, radioaktiv dimma och existentiell längtan.

Omslaget till albumet Doomsday Disco vol.1 - bandet står i en tom bassäng och håller en discokul och bandspelare, med stadsbyggnader bakom.
The Killing Tapes är aktuella med “Doomsday Disco Vol. 1” – ett album präglat av analoga synthar, mörka teman och en unik mix av dansant postpunk och electropop.

– Efter första eller andra demon sa jag till de andra att det låter som ett doomsday disco. Det blev utgångspunkten för hela skivan, säger sångaren Marcus Crede.

Låtarna föddes ur en idé om att vakna upp ensam på en övergiven jord. Till en början handlar resan om att hitta någon annan. Men ju längre tiden går, desto tydligare blir det – själva vägen mot mötet är det centrala. Det är där hoppet och smärtan samsas.

– Vi började skriva innan Rysslands invasion av Ukraina. Flera gånger har vi sagt till varandra att det sorgligt nog kändes som att vi hade rätt om världsläget, berättar Marcus.

Som Tjernobyls kontrollrum

Soundet på Doomsday Disco Vol. 1 är svårt att placera – och det är hela poängen. Här möter synthar dansant postpunk och electropop, allt med en känsla av tidig 80-talsfilm med industriella inslag. Tidigare har The Killing Tapes de omskrivits som influerade av band som The Cure, Radiohead, The Psychedelic Furs, Nine Inch Nails och Roxy Music, något som fortfarande går att höra. 

– Studion ser ut som Tjernobyls kontrollrum. Och det känns rätt. Vi vill låta som det kändes där, den 26:e april 1986. Inga mjukvaror – bara gamla rediga synthar.

Det unika uttrycket formas också av medlemmarnas olika musikaliska referenser. Kombinationen ger en friktion som får idéerna att koka.

– Om Peter Svensson och jag gjort musik själva hade det låtit helt annorlunda. Martin Berry är en stor del i att vi utvecklats både sound- och låtskrivarmässigt. Och sen har jag ett barn med fantastisk musiksmak som jag försöker imponera på, skrattar Marcus.

Volym 2 redan klar – och mer på gång

Titeln må låta som ett klassiskt konceptalbum, men Doomsday Disco Vol. 1 är snarare ett tematiskt sammanhållet verk än en sammanhängande berättelse. Och trots det apokalyptiska temat är det här långt ifrån slutet. Doomsday Disco Vol. 2 släpps redan i höst och är helt färdiginspelad. Men The Killing Tapes stannar inte där. Redan i sommar börjar arbetet med två nya album – ett eget och ett tillsammans med en gästmusiker. Dessutom släpps en LP-version av Falling Down med extramaterial.

Och för den som vill uppleva undergångsdiscot live finns det gott hopp.

– Vi satsar otroligt mycket på våra spelningar och vill verkligen utveckla den delen av oss som band. Vi är redo att ta undergången till scenen.

Läs mer:
The Killing Tapes avslutar mörk EP-trilogi med ny energi
The Killing Tapes – “Black”

Om Henrik Perälä

Uppväxt med synthpop och hair metal. Har skrivit om musik sen 2003 och gör ibland en och annan musikvideo. I spellistorna slåss norsk folkmusik med östgötsk industrisynth.