Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
Det är något som skaver – på bästa möjliga sätt – i Vera Vices musik. Som att någon gläntar på dörren till en dröm du inte visste att du bar på.
Helen Västrik och Ave Vellesalu-Murd bildar den estniska duon som tänjer på gränserna för vad drömpop och elektronisk konstmusik kan vara. På Tallinn Music Week gav de en välbesökt demonstration av just detta.
Med en estetik som lika gärna kunde platsa i ett haute couture-magasin som på en avantgardefestival, skapar de ljudvärldar du inte lyssnar på – du sjunker in i dem. De beskriver själva sin musik som “fältinspelningar från det undermedvetna”. Och det känns rimligt. Vera Vice bygger sina låtar som kollage av röster, syntar, loops och rymd – men alltid med precision. Det är inte slump, det är känsla.
Zero Music Magazine träffar dem – passande nog – på ett museum nära hamnen i Tallinn, och de berättar att det bästa med att ha gått på universitetet var att de träffade varandra på en workshop.
– Vi började som ett experiment, vi byggde en modulär synth i en cigarettask på en universitetskurs. Vi började jamma och insåg att vi båda hade en dröm om att göra musik. Sen blev det vi, berättar Helen.
Det “vi” hon pratar om är något mer än ett band. Det är ett konstnärligt partnerskap som vilar lika mycket på gemensamma visioner som gemensamma erfarenheter. Båda har bakgrund inom ljudkonst, foto och visuell design – något som sipprar ut i varje aspekt av deras arbete, från musikvideor till livespelningar.
Från Tallinn till Way Out West – utan att kompromissa
Vera Vice har aldrig varit ett lokalt band. Debutalbumet kom 2020 men redan innan dess stod de på internationella scener. Slovenien, Ryssland, Sverige, Nederländerna. De har varit globala från start, trots ett sound som känns djupt personligt och ofta inåtblickande.
– Vi fick vår första spelning på en scen för experimentell musik i Estland, och vi hade inte ens ett namn. Någon månad senare släppte vi vår första låt.
Sedan dess har de spelat på estniska festivalen ESNS, MENT Ljubljana – och Way Out West. Bland annat. Och de har lyckats hålla fast vid kärnan – det drömska och egensinniga.
– Det handlar inte om att stå i strålkastarljuset, vi gillar när det finns andra element på scenen också – dansare, konst, installationer. Det handlar om helheten, säger Ave.
Influencerna är där men aldrig i vägen
Musikaliskt rör sig Vera Vice i en egen sfär, men referenserna finns där för den som lyssnar noga. Cocteau Twins. Air. Fågelle.
– Vi inspireras ofta av artister som inte alls låter som oss. Det handlar mer om känslan, inte formen.
Ett särskilt minnesvärt ögonblick var när de vid ett tillfälle spelade på samma scen som den svenska noisepop-musikern Fågelle – artisten som Ave såg som sin största inspiration i början – och inser att cirkeln har slutits.
– Jag hade sagt till Helen att jag ville bli som Fågelle en dag. Och plötsligt stod vi där tillsammans. Det var stort.
Nästa steg – mer, större och djupare
Duon har redan börjat tänka på framtiden. Inte bara fler skivor – de vill bredda ljudbilden, testa samarbeten med producenter, kanske till och med bygga något orkestralt. Allt för att ta soundet ett steg längre bort från det förutsägbara.
– Vi har gjort en del collabs nu. Det gav mersmak. Kanske blir nästa grej ett helt band. Kanske en saxofon. Eller ett stråkar. Vem vet? Orkester låter nice, säger Helen med ett skratt.
Det låter som en naturlig utveckling för ett band som aldrig riktigt stannat. Vera Vice fortsätter att forma sin egen verklighet, ljud för ljud, lager för lager.
Fler artiklar och intervjuer från Tallinn Music Week
Tallinn Music Week – Alternativscenens hjärta slår på Tallinn Music Week
