Fia – Keeper Of The Keys

Hon kallar sig bara Fia på skivomslaget, men heter Forsström i efternamn. Hon har tre akustiska album bakom sig, ett gäng ep-skivor och singlar, varav flera finns med på Keeper Of The Keys, som är en elektronisk historia med texter på engelska som jag uppfattar som sökande, andliga och kanske även religiösa i vissa fall.

Fia växte upp i Kista i Stockholms kommun, men bor nu mer i Rättvik i Dalarna. Sedan tonåren har hon lirat gitarr och piano och det som slår mig först med Keeper Of The Keys är att Fia har en mycket fin sångröst. Ett tag trodde jag att den här plattan var ett modernt gospelalbum då texterna innehåller många kristna begrepp, men efter att ha studerat dem närmare skulle hon i så fall besjunga Gud som en hon. När jag sedan läste pressreleasen förstod jag att kvinnoepitetet rörde något så ovanligt som den grekiska gudinnan Hekate, urmodern, och saker och ting föll på plats. Jag ska inte gå djupare in på lyriken, spiritualismen, andligheten eller vad man nu vill kalla det. Jag förmodar nämligen att lyssnarna själva kommer bilda sig olika uppfattningar om innehållet och att dessa uppfattningar kommer skilja sig tämligen mycket åt från person till person. Hur som helst innehåller Keeper Of The Keys 10 låtar och ett texthäfte. Merparten av plattan har ett mjukt, varmt elektroniskt sound, men akustiska gitarrer framträder tydligt här och var också. Flera av låtarna på albumet – bland annat ”Giving Thanks”, inledande ”Roses & Apples”, ”Gentle Heart, healing hand” och ”Honeycomb Hexagon” – tycker även en obotlig syndare som jag väldigt mycket om, och jag skulle tro att dessa kan uppskattas starkt av en rätt stor publik. En sådan tycks Fia ha, då hon i höst uppträtt både i London, Berlin, Reykjavik och Amsterdam.