Wednesday , May 22 2024
Torul
Strikkland - Foto: Krichan Wihlborg

Subkultfestivalen 2023 – Det var det, det …

När man går in genom entrén till Dalaborgsparken i Vänersborg så känns det lite som om man har åkt iväg på sommarkollo. Subkultfestivalen genomfördes i år för sjätte året och det är andra året den hålls i just Vänersborg, så miljön är numer bekant för alla svartklädda “kolloungar”. Överallt i parken träffar man både gamla och nya bekanta – alla glada och förväntansfulla inför en musikfylld långhelg. Man pratar, skrattar och diskuterar vilka band man sett, vilka band man ska se – och vilken var egentligen den bästa spelningen idag?

En av mina favoritspelningar under torsdagen var Strikkland. Ibland föds det personer som senare i livet visar sig verka vara födda till att just stå på scen. En av dem är Henrik med K. På sina typ åtta meter långa ben är han “Dancing like a God” på scen. Det är alltid roligt att se Henrickarna lira bodypop, men den här gången tycker jag att de gjorde sin allra bästa spelning hittills. Det märks verkligen att de blivit mer rutinerade under bara det senaste året.

Strikkland
Strikkland – Foto: Krichan Wihlborg

Medan Henric med C sköter syntharna lite i bakgrunden så kan Henrik ägna sig åt det han är så otroligt duktig på, nämligen publikfrieriet. Det är möjligt att det inte är en genomtänkt strategi, men jag älskar när artisterna tar sig tid att kommunicera med publiken, vara lite jordnära och bjuda på sig själva. I sin röda fjäderboa så visar Henrik att #body inte måste vara så hårt och seriöst, utan också kan vara lite … glammigt?

Kunt
Kunt – Foto: Krichan Wihlborg

Någon annan som också verkar vara född till att stå på scen är Paula Lé Boss – ena halvan av Malmös senaste storheter KUNT. De har bara funnits som band i ungefär ett och ett halvt år, och kanske är det därför de blev inbokade på Helgon-scenen – den minsta av Subkultfestivalens scener – en tidig fredagseftermiddag. Jag tycker att KUNT förtjänar en större scen med bättre ljud. Både Paula och Richard skapar tillsammans ett unikt sound och deras ljudbild hade väldigt gärna kunnat få komma till bättre rätt än vad den nu gjorde.

Trots att de är ett relativt nytt band så känns de som om de redan hittat hem hos en ganska solid beundrarskara. De har tunga låtar med starka melodier och en stor närvaro på scen. KUNT har helt enkelt en väldigt hög lägstanivå – det här vill man höra mer av! Vill vi se dem på fler och större spelningar? Jajamän! Vill vi ha fler fantastiska kvinnliga förebilder? Det kan du haja!

Black Nail Cabaret
Black Nail Cabaret – Foto: Krichan Wihlborg

En av årets mest intressanta bokningar – i mitt tycke – var ungerska Black Nail Cabaret. Ungern är ju inte riktigt känt som ett musikland så det var väldigt roligt att få se lite representation därifrån, även om bandet numer bor i London. Duon Emke och Krisztian debuterade faktiskt i just den här sättningen på ElectriXmas i Malmö 2016. De beskriver sin egna musik som “dark pop” – på svenska skulle jag nog kalla det för mörk synthpop. De bjöd på en mycket bra spelning och levererade både melankoli och passiv aggression på scen, allt så oerhört snyggt presenterat med fetischkläder och suggestiv rullande backdropfilm.

Något från Ungern som dock saknades på festivalen i år var lángos-vagnen – den vore väldigt välkommen tillbaks nästa år. Istället fanns i år möjlighet att äta älgkebab, thaimat och hamburgare. Backstage Bar från Trollhättan såg också till att ingen behövde vara törstig i sommarvärmen. Glädjande fanns det även lite olika varianter av alkoholfritt att välja på för de som kör bil, eller som bara vill avstå alkohol.

Det här med festival och alkohol, brukar inte det bli väldigt stökigt? Det skulle man kunna tro, men när jag slog mig ner för ett samtal med en av vakterna sa hen att det värsta som skett var att de varit tvungna att “natta” någon som var lite för full och leda dem tillbaka till campingen. Någon i publiken hade också spillt öl på en annan åskådare i trängseln framför Aurascenen. Enligt vakten jag pratade med så är Subkultfestivalen ett lugnare event än en vanlig krogkväll. Det är oftast samma vakter som anlitas varje år, och även om de kanske inte är så förtjusta i musiken så ser de fram emot Subkultfestivalen för att alla är så trevliga och det är så städat.

En nyhet för i år, bland alla aktiviteter på festivalen, var att Radio Virus hade karaoke på Helgon-scenen. Det var ett väldigt uppskattat inslag som jag hoppas får lite längre programtid och kan bli en stående punkt på programmet från och med i år.

Torul
Torul – Foto: Krichan Wihlborg

Uppdraget att headlinea och stänga festivalen gavs i år till slovenska Torul. Deras melodiska och lite melankoliska synthpop kändes nästan som en vaggvisa i sommarnatten. När de sista tonerna klingade ut var också årets upplaga av Subkultfestivalen över för i år. Men redan innan festivalen tog slut hann jag drömma om vilka bokningar jag skulle vilja se framöver. Vad sägs om Welle:Erdball, Austra, Red Cell, Rotersand, Spark!, :wumpscut:, Fix8:Sëd8, Rue Oberkamp, Grausame Töchter, G.H.T och X-Marks the Pedwalk för att bara nämna några?

Med facit i hand så kan vi konstatera att det tyvärr var lite färre besökare än förra året. Visst vill vi att Subkultfestivalen ska arrangeras även nästa år? Och nästa, och nästa och … ni hajar. Bli stödmedlem i föreningen Subvox så att allt detta roliga kan fortsätta, det kostar bara 50 kronor om året. Gå in på Subkults hemsida subkultfestivalen.se för närmare info om hur du kan hjälpa till! Ett stort och innerligt tack till alla arrangörer, sponsorer och – sist men inte minst – alla volontärer för att ni orkar jobba så hårt för att ge oss Sveriges bästa musikfestival år efter år!

Om Ulrika Hansson

Kolla även

Way Out West 2023

Way Out West – Detta var WOW!

Försöken har varit många att stoppa Way Out West, men bara pandemin har lyckats. I …