Jean-Michel Jarre skapar soundtracket till Amazônia

Elektroniska musik-pionjären Jean-Michel Jarre har komponerat och spelat in ett 52 minuter långt musikaliskt soundtrack för Amazônia, ett nytt projekt av den prisbelönta fotografen och filmskaparen Sebastião Salgado, för Paris konserthus Philharmonie de Paris. Utställningen har fokus på brasilianska Amazonas, med mer än 200 fotografier och andra medier av Salgado. Han reste i regionen i sex år och fångade skogen, floderna, bergen och människorna som bor där, och det mesta av arbetet kommer att visas offentligt för första gången. Med utställningen vill Salgado bjuda in besökarna att se, höra och reflektera över framtiden för biologisk mångfald och människans plats i den levande världen.

Jean-Michel Jarres ackompanjerande ljudkreationer kommer ge besökarna en alldeles unik upplevelse. Med en blandning av elektroniska ljud och orkesterinstrument med andra verkliga naturliga ljud har Jarre spelat in i binauralt ljud (metod för att spela in ljud som använder två mikrofoner för att skapa en 3D-ljudkänsla), för en mäktig och verklighetstrogen upplevelse.

Soundtracket till utställningen kommer att finnas tillgängligt digitalt i både standardversioner och binaurala versioner från 7 april, med CD och Vinyl som följer den 9 april. Alla produkter finns nu tillgängliga för förbeställning.

I ett pressmeddelande berättar Jarre om skapandet:

– I wanted to avoid the ethnomusicological approach, or creating background music. So I conceived a sort of toolbox containing musical elements – orchestral and electronic – intended to recreate or evoke the timbre of natural sounds, to which I added sounds from the environment, and finally ethnic sources (voices, songs, and instruments) from the sound archives of the Ethnography Museum of Geneva (MEG). I approached the Amazon with respect, in a poetic and impressionistic way. I chose the vocal and sound elements in their evocative dimension, rather than trying to be faithful to a particular ethnic group. It seemed interesting to me to fantasize the forest. It carries with it a powerful imagination; for both Westerners and Amerindians. This music also evokes a form of nomadism, as if sounds appear and disappear during a migration. It was necessary to go back to the principles of orchestration of the sounds of nature, to work from sounds which follow one another randomly, but which can compose a harmony or a dissonance. And as in any symphony, the work has moments of clarity or tension.

Amazônia-utställningen öppnar i Philharmonie de Paris den 7 april och kommer sedan att visas i flera städer runt om i världen – från Paris till São Paulo, via Rio de Janeiro, Rom och London.