Thursday , June 24 2021

The Body – I’ve Seen All I Need To See

Betyg - 9

9

Oskärpan och det suddiga överträffar allt de har skapat tidigare

User Rating: Be the first one !
The Body - I've Seen All I Need To See
Skivbolag: Thrill Jockey

The Body är en produktiv musikalisk kraft vars kreativitet (de har släppt drygt 36 releaser på knappt 22 år) bara matchas av den fantastiska tyngden av deras ljud (eller ska jag säga oljud). Duon Lee Buford och Chip King är på ett sätt essensen av hipsterkultur: de bor i Portland, de är två vita snubbar i skägg, de spelar väldigt svårtillgänglig musik och de ligger på amerikanska Thrill Jockey Records.

Samtidigt är The Body så mycket mer än så. Musiken låter lite som att ta Einstürzende Neubautens debut Kollaps och rispa skivan mot asfalten en regnig sommardag för att sedan låta grammofonnålen hoppa och skutta längs med den trasiga svarta plasten. Texterna handlar om hat, tomhet, elände, nihilism. Musiken flyger ofta långt över publikens huvuden. The Body har etablerat sitt eget musikspråk som omformulerar hur rytm, dynamik och ljud kan forma (eller snarare demontera) en sångstruktur. Under två decennier har duon konsekvent utmanat antaganden och trotsat kategorisering och omdefinierat vad det innebär att vara ett experimentellt band.

På sitt nya album tänjer The Body igen gränser och testar musikens yttersta texturer för att utforska extremiteterna och mikrotonaliteten i ljudförvrängning för att hitta dess maximala effekt. I’ve Seen All I Need To See fångar komplexiteten i The Bodys ljudbild i alla dess fantastiska detaljer. Oskärpan och det suddiga överträffar allt de har skapat tidigare och förvandlar kakofonin och den irriterande ljudbilden till ett spännande oväsen. I’ve Seen All I Need To See visar inte bara på The Bodys orädda framtoning i att skapa musik, utan deras intellektuella musikaliska tyngd genom dess utforskningar av ljud och kraften i dessa lätens samspel.

Även i den ganska så brokiga Thrill Jockey-buketten – som trots allt spänner mellan Lightning Bolt, Matmos och OOIOO till Mouse on Mars, The Skull Defekts och Tortoise – är det bullriga konstkollektivet en udda fågel. I’ve Seen All I Need To See är ett banbrytande verk, men också intressant och fascinerande lyssning för den som orkar skänka den sin fulla uppmärksamhet.

Om Martin Sernestrand

Debuterade som skribent i början av 90-talet, har själv bland annat skrivit fanzinet No Disco och namngav senare sin skivetikett My Secret Garden Recordings efter Depeche Modes femte singel. Har skrivit och publicerat tre böcker.

Kolla även

Blixa Bargeld och Teho Teardo samarbetar igen

Blixa Bargeld och Teho Teardo ger ut albumet Nerissimo.