The Gothic Cowboy – Bare Bones

Betyg - 7

7

Folkblues, country och akustisk intimitet från 70- och 80-talen.

User Rating: Be the first one !
The Gothic Cowboy - Bare Bones
Skivbolag: Independent

Det var något år sedan jag upptäckte The Gothic Cowboy och skrev om hans och Mando Dans utmärkta dubbelalbum Between The Wars. Nu har Melvin Litton dubblat dubbeln och gett ut kvadrupeln Bare Bones som visar hur gitarristen, sångaren och kompositören lät som ung i slutet av 70- och början av 80-talet.

Naknare och mer avskalat än så här är det svårt att få det, så vida man inte nöjer sig med solosång. Melvin Litton alias The Gothic Cowboy har letat fram kassettinspelningar med absolut fullgott ljud som han gjorde 1978, 1979, 1981 och 1984 då han var i tjugo och trettioårsåldern. Han insåg i den vevan att sjunga i barer inte kommer räcka för att föda en familj och att han kommer tvingas hamra spik resten av livet. Det innebar inte – som tur är – att han gav upp sin musik för det. Vad ni hör här är Littons sång och akustiska gitarrspel. Inget annat. Inga pålägg, ingen elektricitet, inga kompmusiker eller körsångare. De fyra diskarna är titulerade Chance, Folly, Desire och Dream. Den större av skivans omslagsbilder är en poster han själv tecknade innan musiken förde honom ut på vägarna i över tjugo års tid, till Kanada, New England, Colorado, Nashville och Austin, för att sedan återvända till Kansas där han växte upp på en farm i en småstad. Det är mycket musik för pengarna här, lite för mycket för att man ska kunna ta till sig alltihop i en strecklyssning. Varje disk innehåller 14 spår och 56 låtar. Tio, tjugo år efter att Bare Bones-låtarna skapats uppnådde Litton och hans The Border Band en del framgångar hos rootsajter och indieradio, men dessa låtar från hans yngre år är likfullt värda att lyssna till. Pärlorna finns här och var så de är bara att plocka, helheten är också rätt skön på sitt sätt, men som alla förstår går det ju inte att ge ut så här mycket musik och samtidigt få tillräckligt stor variation eller hög kvalitet för att man som lyssnare ska uppskatta alltihop, men väldigt mycket är väldigt bra. Vill du djupdyka på allvar och även läsa texterna så finns dessa här; borderband.com >>

Om Robert Ryttman

En simpel skribent som gillar allt från det enklaste enkla till det svåraste svåra, från det mjukaste mjuka till det hårdaste hårda!

Kolla även

The Mystix - TruVine, omslag

The Mystix – TruVine

Jo Lilys vibrato och egensinnigt mörka maskulina stämma är vad som får mig att gå …