Johan Airijoki – Rockens Vingar

Rockens Vingar är Johan Airijokis sjätte album och förmodligen det som sätter sig fortast hos lyssnaren. I stort sett varenda låt har antingen refränger eller versmelodier som fastnar direkt. Åtminstone hos mig.

Rockens Vingar inleds oväntat tungt med en låt som heter ”Segertåg”. Sången har bärig melodi och ett skönt vibe. Refrängen är omöjlig att missa och låten i sig ger egentligen en bild av hur resten av plattan låter. En del spår är groovigt rockiga med distade fläskberg till guror medan andra är ren country, vackra och mer poetiska betraktelser av tillvaron, ungefär som hos Neil Young. Man förstår att Airijoki turnerar extremt mycket. Inte mindre än åtta texter här tycks utspela sig på vägarna, mellan spelställen och på spelställen, och artister som Ingrosso, Peg Parnevik, Joey Tempest, Stevie Klasson och Eddie Meduza nämns med naturlig självklarhet. På tal om andra artister så är ”Fräckis” en sexigt charmig duett mellan Airijoki och Moonica Mac som jag garvade högt till när jag hörde den första gången. Underbar text, utgiven som singel. Likaså blev ”En kväll vi alltid kommer minnas” singel. Det är en schysst countrylåt, skriven och framförd av och med H. Self, samt förgylld med läckert pedal steel-lir av Gunnar Frick som även strör sin magi över andra låtar på plattan. Mer country blir det i ”Björnfällan” och ”Gamla vänner”, som ger texmexkänsla p.g.a. fint trumpetspel av Jan Bjerger, samt ”Ding ding dong” vars refräng påminner om gamla tiders schlagers samtidigt som den melodiösa låten har fint countrysväng för övrigt. Bland de rockigare grejerna har vi förstås titelspåret som är plattans tyngsta banger, malande, medryckande, groovig och som gjord för att höras live på skithög volym. Även ”International” är en riktigt bra rocklåt i grunden, men den engelska texten känns onödig och faller platt. Jag hoppas att Airijoki en dag skriver en svensk text till den också, han är ju en egensinnig lyriker man inte får nog av. På tal om lyrik finns alla texter att läsa i innerkonvolutet. Stort plus för det. Stort plus också för duktiga musiker och stort plus för bra inspelat ljud. Men allra störst plus för ännu en jävligt bra platta från Malmfältens stolthet.