Betyg - 10
10
Gränsöverskridande musik och spoken word-poesi i rytmisk samklang.
Brooke Benson ömsom sjunger, ömsom berättar rytmiskt på sin nya sjuspårs-ep och resultatet är en rätt udda upplevelse. I Am The Sun är ingen hiphopplatta i vanlig mening, utan mer av en folkpopig poesiplatta med vag hippiekänsla. Tolka den informationen välvilligt, för detta är riktigt bra.
Brooke Benson är en sångerska, kompositör och spoken word-artist från Los Angeles. I Am The Sun är hennes debutskiva, men sina rötter har hon egentligen i teatern som senare utvecklades till aktivism i form av sociala/politiska kommentarer i form av spoken word-poesi. Musikaliskt formades hon sedan tillsammans med utmärkta violinisten, mandolinspelaren och låtskrivaren Chris Murphy som medverkar på plattan. Det här är en mångsidig skiva med cool jazzlunk och dominerande ståbas i ”I sing for you”, groovigt och dansant soulstuk med 70-talskänsla och stråkar i ”Back in the day” som handlar om uppväxten i L.A., och folkpopigt sväng med läckert fiolriffande av nämnde Murphy i inledande titelspåret ”I am the sun”. Brooke Bensons låtar och texter är väldigt filmiska och jag kan verkligen se diverse scener utspelas innanför ögonlocken när jag håller dem stängda och lever mig in i Bensons ordrika lyrik och spännande musik. Tro för den delen inte att den här musiken är loj och lugn, för det är den inte. Tvärtom finns här en massa positiv energi, inte minst i Bensons sätt att framföra sin poesi, och att lyssna på plattan är lite som att ta en bussresa genom L.A. med en ADHD-maxad chaufför som älskar känslan av sin nakna fotsula mot gaspedalen. En rockig poplåt som ”In the eye” och trumbaserad stammusik som den i ”The awakening” och ”Be the change” passar in hur bra som helst i mixen, hur konstigt det än kan låta. I Am the Sun är helt enkelt en toklyckad liten ep-skiva.