Saturday , October 5 2024

Zero Revisited: Hungry Like The Wolf

En gång i tiden var Zero Music Magazine inte bara en hemsida, utan även en traditionell ”papperstidning”. Vi kan tyvärr ännu inte erbjuda läsning av gamla nummer på webben, men bjuder tills vidare på ett par äldre artiklar i serien ”Zero Revisited”. Förutom själva artikeln (som presenteras i en ”remastrad” version) blir det även bakgrundshistorier och extramaterial. För yngre läsare, som inte var med när det begav sig, blir det en möjlighet att botanisera lite i äldre material. För trogna Zero-prenumeranter, som hängt med under årens lopp, kan det bli en vandring längs nostalgins stränder. Kanske drömmer någon sig tillbaka till året ifråga, plockar fram en gammal favoritskiva och skrockar åt hur tiden flyger iväg? I dagens ”revisited-historia” ställer vi in tidsmaskinen på 2007 och lagar mat tillsammans med bland andra Universal Poplab.

Som berättades i förra delen av Zero Revisited, Hemma hos Slagsmålsklubben, försökte vi under åren 2005-2007 att bredda tidningens innehåll. Vi började med reseguider (till bland annat New York, Reykjavík och Tokyo), hade med modeartiklar, intervjuade författare (som de båda serietecknarna Mats Jonsson och Lise Myhre) och lät artister recensera varandras alster. Vi drog även igång artikelserien Jukebox, där vi intervjuade artister om skapandeprocessen bakom banbrytande elektroniska skivor. Ett tag innehöll tidningen till och med specialkorsord med passande teman som ”Erasure” ”Johnny Cash” eller ”Sisters of Mercy”. Allt för att göra läsarna glada!

Glada Zeroläsare
Glada Zero-läsare. Foto: Johan Arenbo

Ett par år innan klyschor som ”tänk utanför boxen” började bli populära, experimenterade alltså Zero med vad man kunde klämma in i en musiktidning. Matlagningsserien ”Hungry Like The Wolf” drev detta nytänkande till sin spets.

Hur får man då för sig att testa alternativa artisters kunskaper i köket? Jo, allt började en söndagseftermiddag i Berlin, när undertecknad slötittade på lokalkanaler och fastnade framför ett program där Einstürzende Neubautens sångare Blixa Bargeld lagade mat tillsammans med den tyske tv-profilen Alfred Biolek. Den intellektuelle och svårmodige Blixa var inte helt bekväm med situationen, men var samtidigt långt ifrån bortkommen i köket och uppvisade en viss självironi genom att göra svart risotto.

För en person med både ett genuint matlagningsintresse och en fascination för gränsöverskridande kultur var ”köksmästaren Blixa” ett guldkorn. Så jag bestämde mig för att försöka göra något liknande i Zero.

Först och främst ville jag ha ett bra namn till min artikelserie. Den första idén, Ralf & Florian’s cookalong, föll på att de båda Kraftwerk-herrarna egentligen inte var inblandade, varför vi hade kunnat få Konsumentombudsmannen på oss. Jag funderade istället på Eat It, men valde bort även det, eftersom det kändes osäkert om speciellt många skulle plocka ”Weird Al” Yankovic-referensen.

Till sist fick en smått enerverade åttiotalshit med Duran Duran ge namn åt serien. Att grungedrottningen Courtney Love kallat ”Hungry Like The Wolf” för ”världens bästa låt” var självklart ett plus i kanten. Då Courtney är känd för sitt goda omdöme (hon är en av få personer som kan skriva ”har förstört en direktsänd intervju med Madonna” och ”har visat brösten i Dave Lettermans The Late Show” på sitt CV) borde ju lovorden rimligen stämma och vem vill inte dela namn med en av den mänskliga kulturhistoriens främsta höjdpunkter?

Zeros matlagningsserie var självklart influerad av dåtidens stora tv-kockar: å ena sidan den käcka helsingborgskan Tina Nordström, som korkade igen svenska folkets artärer med sina gräddorgier, och å andra sidan den coole britten Jamie Oliver, som pratade fejk-cockney och tillagade smaskiga pubrätter med vänsterhanden. En möjligen mer oväntad inspirationskälla var Itzhak Skenström, den egensinnige kulturreportern från humorprogrammet Hipp Hipp. Jag ville nämligen varva den seriösa matlagningen med pseudointellektuella kommentarer och pompösa matrelaterade citat (som Paolo Robertos oförglömliga ”Vi måste föra ett heligt krig mot snabbmakaronerna”).

Itzhak Masses
Itzhak for the masses

Ett fundament bestående av Blixa, Tina, Jamie, Itzhak, Courtney och Duran Duran kändes ganska stabilt. Jag började så smått förbereda plats för Pulitzerpriset i bokhyllan. Men det behövdes ju en jäkla artist att laga mat med också…

Madonna? Nej, märkligt nog var hon redan uppbokad med ”något viktigare”.
Ozzy Osbourne? Nej, min närbutik sålde inte fladdermuskött.
E-Type? Nej, jag ville inte ha hår i maten.

Honey kocht
Foto: Johan Arenbo

Men lyckligtvis sprang jag på Welle: Erdballs energiske frontman ”Honey” på någon tillställning och efter ett par öl var saken biff. Eller snarare spaghettigratäng. Det var nämligen med den rätten som Welle: Erdball inledde Zeros matlagningsserie Hungry Like The Wolf.

Jocke kocht
Foto: Johan Arenbo

Efter denna kolhydratfyllda öppning fortsatte vi med en delikat borsjtj-soppa signerad Joakim Montelius från Covenant. Dagens Zero Revisited koncentrerar sig dock på den tredje kökssessionen: vegansk couscous à la Universal Poplab.

Tidpunkten var hösten 2007 och platsen hemma hos Christer Lundberg i centrala Göteborg. Sällan har jag lagat mat med ett så entusiastiskt gäng och sällan har slutresultatet både varit så nyttigt och gott!

Som pricken över ”i” erbjöd kvällen även spännande sällskap. Som om det inte räckte med den genomsympatiska trion Christer, Paul och Hans, fick även ett par av Christers underbart kitschiga porslinsfigurer sitta med vid bordet. Säg inget annat än att Universal Poplab är genuina djurvänner!

UP Dinner
“Skål för en djurisk kväll, kära vänner!” Foto: Johan Arenbo

Hungry Like The Wolf med Universal Poplab var med i Zero nummer 4/2007, som även innehöll bland andra Dave Gahan, Klaus Schulze, Underworld, Modeselektor och Alison Moyet. Samma nummer var dessutom Zeros omtalade ”Kent-special”, där samtliga fyra medlemmar förärades varsin framsida (en komplett uppsättning är idag ett eftertraktat samlarobjekt bland Kent-fans).

Kvadruppel-Zero

Hungry Like The Wolf blev tyvärr en ganska kortlivad artikelserie, eftersom varje del var väldigt tidskrävande. Men det är mycket möjligt att den dyker upp igen. Kanske inom en ganska snar framtid? Fram till dess rekommenderas alla vänner av kreativ matlagning att kolla in humorkollektivet Monte Fjantons briljanta YouTube-serie ”Basses rätt i skafferiet”.

Men nu är det dags att låta maten tysta mun. Guten Appetit & Bon appétit!

Hungry Like The Wolf med Universal Poplab

Musik är inget isolerat fenomen. Tvärtom pågår ett ständigt utbyte med andra kulturformer. Litteratur, konst och film är nog de främsta inspirationskällorna, men gastronomin ska inte underskattas.

Vad hade Elvis varit utan sina jordnötssmörmackor och välstekta ostburgare? Tämligen lättviktig. Hade Thomas Di Leva kunnat nå samma framgångar utan en sund diet på alfalfagroddar och kikärtor? Nej, knappast.

Hungry Like The Wolf är tillbaka och fortsätter sin mission att utforska musikernas matvanor. Den här gången har vi dinerat tillsammans med Universal Poplab, som bjöd på en utsökt couscousrätt.

Hans hackar
Foto: Johan Arenbo

– Vegansk couscouspytt á la Universal Poplab

Ingredienser (för 4-5 portioner)

1 bunt färsk, grön sparris
1 påse pinjenötter
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 gul paprika
1 röd paprika
1 röd chilifrukt
En påse brysselkål
Ett paket couscous
En burk ajvar (röd paprikaröra)
Grönsaksbuljong (i pulverform)
Rödvin
Salt, peppar och råsocker
Olivolja

Paul lagar mat
Foto: Johan Arenbo

Tillagning

1) Hackning och delning
Leta fram en välslipad, glänsande kniv. Snoppa av brysselkålshuvudena och dela dem på mitten. Hacka den gula löken och finhacka chilin. Skär därefter paprikorna i smakfullt stora bitar.

2) Kokning och rostning
Plocka fram en kastrull och en behändig stekpanna. Koka brysselkålen i ungefär 10 minuter och låt den därefter rinna av. Rosta pinjenötterna.

3) Fräsning och stekning
Leta fram ytterligare en stekpanna. Stek upp lök och paprika i olivolja. Tillsätt ett par nypor grönsaksbuljong, en klunk rödvin och en knapp matsked socker. Smaksätt ytterligare med pressad vitlök. Häll därefter i brysselkålen och låt grönsaksblandningen fräsa i ett par minuter.

Christer stekare
Foto: Johan Arenbo

4) Sparris- och couscousberedning
Koka upp couscousen (enligt pakets anvisningar) och smaksätt den med lite svartpeppar. Koka sparrisen i knappt 10 minuter och stek den därefter kort för att få en fin yta.

5) Färdigställning och servering
Rör ihop couscousen med grönsaksblandningen. Lägg upp anrättningen på en snygg tallrik och toppa med sparris och rostade pinjenötter. Servera med en rejäl klick ajvar bredvid.

Couscouspytten
Foto: Johan Arenbo

Tips & information

Vegansk couscouspytt är en god, billig och synnerligen nyttig rätt. Zero förespråkar självklart ett sunt leverne och citerar gärna Tore Wretman (hovtraktör och ledamot i Gastronomiska Akademien): ”Ungdomen måste lockas att livnära sig på annat än korv, pizza och hamburgare!”

Couscouspytten avnjutes lämpligen tillsammans med en knaprig sallad. Universal Poplab rekommenderar bladspenat, tomat, rödlök och gurka. Om du vill uppnå sanna gastronomiska höjder toppas salladen med ”Christers specialdressing” bestående av olivolja, Dijonsenap, rödvinsvinäger, salt och peppar.

Duka bordet elegant och bjud in goda kamrater. För att åter citera mäster Wretman: ”Redan de gamla grekerna och romarna visste att gemensamt ätande och drickande är det mest givande sättet att umgås, utbyta tankar och föra samhället framåt.”

Hungry Like The Wolf kommer tillbaka i nästa nummer. Det kan bli allt från ”Bryan Ferry serverar hummermousse på ett silverfat” till ”Darin rostar bröd (och råkar bränna det)”. Stay hungry!

 

Om Johan Arenbo

Kategorisera inte musik. Älska den bara. Låt inga konservativa subkulturer eller godtyckliga genreavgränsningar styra din smak. Njut istället av det obegränsade kulturella smörgåsbordet. Kraftwerk, Prince, The Cure, Iggy Pop, De La Soul, Black Sabbath, Nina Hagen, Aretha Franklin, Mozart och Madonna. Allt är tillåtet!

Kolla även

Page – Lägger av

Februari. Kylan tränger in i märgen och drar med sig immunförsvaret någonstans ner till knäna. …