Estrange – On the Wane

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Petter Jahnstedt)

[album, Life Is Painful / Sound Pollution, betyg: 6]

På nittiotalet tillhörde Estrange den svenska synthscenen, en subkultur som på senare år fått allt svårare att hitta en ny publik. Idag framställs nästan all musik på elektroniskt vis, och ordet “synth” är förbrukat. Därför gör Kirunasprungna Estrange helt rätt då de på sitt tredje album, On the Wane, infogar sina föråldrade synthinfluenser i en såväl mörkare som hårdare ljudbild. Denna hybrid ger en skiva fylld av stämningar, där både text och musik verkligen når fram till lyssnaren på ett helt annat sätt än om gruppen hållit fast vid det gamla. Även om sångaren Marcus Liljas nasala stämma stundtals kan kännas begränsad, vinner den i längden. Genom de starka och variationsrika melodierna biter sig rösten in bakom pannbenet. Bäst blir det i “I Wish”, som jag tror blir bandets nystart. Estrange är ännu ett i raden av gamla synthband som vaknat upp till en ny musikalisk verklighet och ett nytt liv.