Senaste nytt
Hem / Recensioner / Album / Jon Hopkins – Singularity

Jon Hopkins – Singularity

Betyg - 7

7

Hälften dansant och hälften meditativt då Hopkins följer upp Immunity.

User Rating: Be the first one !
Skivbolag: Domino / Playground

Jon Hopkins har gett ut elektronisk musik på skiva sedan början av 2000-talet och Singularity är hans femte soloalbum. Skivan följer upp Immunity från 2013 som han slog igenom med. Musiken här är instrumental (med ett par undantag), till hälften ambient och till hälften dansant på modernt manér.

 Jon Hopkins är en engelsk producent, DJ och musiker som länge skapat musik utan att riktigt slå igenom på allvar. Men när Immunity kom vände skutan, turnén blev omfattande och ändå tog det ytterligare fem år innan han följde upp framgången med Singularity. Tre singlar har släppts från detta album, nämligen ”Emerald rush”, ”Everything connected” som på albumet är över 10 minuter lång, och ”Singularity”. Väljer du att dansa till techno när du går ut så har du säkert hört någon av dessa låtar och rört dig till dem någonstans någon gång. Själv lyssnar jag hellre än att dansa, vilket gör att jag föredrar andra hälften av den här plattan mest, den där technorytmerna är avskalade eller helt utraderade och den ambienta elektroniska musiken regerar. Jag syftar på hänförande vackra ”Feel first life”, spännande ”C O S M” med sin ljudrikedom, väldigt lugna och avstressande ”Echo dissolve”, nästan 12 minuter långa trippen ”Luminous beings” och pianobaserade ”Recovery”. Dessa spår är närmast meditativa men definitivt inte händelselösa som en del meditativ musik kan vara. Här sker det saker i ljudlandskapen, samtidigt som fina melodier yrvaket blickar fram ur skuggorna och ett försiktigt piano ger skivan ett väldigt mänskligt, varm och ombonat avslut. Fans av Brian Eno förstår säkert vad jag menar och kan uppskatta den delen av skivan.

Kommentarer

Kommentarer

Om Petter Jahnstedt

1994 startade han tillsammans med kollegan Jon Josefsson musikföreningen Zynthec i barndomstaden Skara. Föreningen ledde till både klubbverksamhet och senare även en tidning med samma namn. 1999 bytte tidningen namn till Zero Music Magazine och gavs ut fram till 2010. Idag drivs den som ett webb och TV-media på internet.

Kolla även

Manic Street Preachers This Is My Truth Tell Me Yours

Jubileum för Manics

Albumklassiker får nytt liv.