Elvis Costello – North

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo)

[album, Deutsche Grammophon, betyg: -]

Att North är en mycket seriös historia förstår man faktiskt redan före första genomlyssningen. För det första är plattan utgiven på Deutsche Grammophon, ett av de största bolagen för klassisk musik. För det andra är de grubblande texterna översatta till både franska, tyska och spanska. För det tredje visar bilderna i konvolutet en väderbiten, oglamorös Costello utan sin karakteristiska hatt. Mycket riktigt handlar inte heller North om sprudlande wavepop á la Get Happy eller Armed Forces, utan fokus ligger på finstämda, melankoliska jazzballader. Man kan dra vissa paralleller till Bacharach-samarbetet Painted From Memory, men North är betydligt mer avskalad och odramatisk. Skivans största tillgångar är dess stillsamma elegans och Costellos gripande stämma. Men tyvärr är många av låtarna inte speciellt minnesvärda. Snarare påminner det om den typ av luftslott som Suede och Simple Minds är experter på att bygga. North är alldeles utmärkt bakgrundsmusik vid middagsbordet eller i läsfåtöljen, men när man börjar lyssna mer aktivt känns det bitvis ganska innehållslöst. Om man är riktigt elak skulle man faktiskt kunna kalla skivan för “sofistikerad muzak”… När ni läser denna recension måste ni dock ta hänsyn till min relativa ungdom. Norths primära målgrupp är knappast “alternativpoppare” mellan 20 och 30. Hade jag varit 10 år äldre och mer intresserad av jazz hade det troligen blivit toppbetyg? Nu nöjer jag mig med att säga att låtar som “You Turned To Me” och “Still” är väldigt snygga och delar ut en stark 3:a. Vidare hoppas jag att Elvis letar upp sin hatt igen och skriver en ny “Watching The Detectives”, “Accidents Will Happen” eller “She” …