Korpiklaani – Voice of wilderness

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jens Leinonen)

[album, Napalm Records, betyg: 0]

Oj jäklar, snacka om att de här finnarna har fått ihop en skiva jag inte vill bli hittad död med. Denna ompa-bompa-metal är så genomgruvligt pinsam att jag inte kan sluta lyssna på det av bara den anledningen. Det måste jag ändå erkänna är en imponerande bedrift. Fioler, vevlyror och gud vet vad trängs ihop med gitarrsolon och dubbla baskaggar. Det låter lite som en snedvriden variant av Orsa spelmän och Helloween ungefär, fast finskt naturligtvis. Finsk folkmusik och tysk hårdrock skall inte sättas på avel för då blir avkomman det här: en tokrolig bastard som inte ens Moder Teresa skulle kunna älska.

Hela kalaset är välspelat och välproducerat med ett sjujäkla driv i framförandet. Visst är humorn tydlig, men det låter ändå som om en hel del allvar ligger bakom arrangemang och inspelning. Allt är liksom lite för välgjort för att vara ett skämt. Därmed inte sagt att jag kan ta det på allvar.
Nej, under genomlyssning kan jag inte låta bli att fantisera om hur ett typiskt Korpiklaani-fan kan tänkas se ut? Tänk filtväst, nitbälte med bjällror, svarta renskinnsstövlar och en hockeyfrilla att dö för. Herregud, precis så känns hela den här skivan. Mer pinsamt rolig än bra.