Solewire – The Mourning After

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Azimuth Records, betyg: 6]

Det här Uppsala-bandets debutalbum är inte så tokigt. Grunge-liknande riff, episka partier och smått progressiva element blandas, varieras och flyter samman till en trevlig helhet. Det är tekniskt välgjort alltihop, ifrån de enskilda musikanternas insatser till ljudbild och produktion. Däremot känns inte plattan särskilt känslomässigt spännande eller engagerande. Jag lyssnar gärna på The Mourning After för de tekniska kvaliteternas skull och det finns en njutning i händelserikedomen, men låtarna når inte fram som önskat. Jag känner inget för resultatet. Inga specifika spår står heller ut ifrån mängden. Låtarna kommer och drar vidare som maträtter på en modern, japansk restaurang och på något vis känns det som att jag aldrig hinner fånga tallriken. Faktum är att jag inte riktigt vet varför musiken inte fäster. Kanske har det med vaga refränger och melodier att göra. Kanske är jag helt enkelt inte mottaglig för det här stuket just nu. Mitt minnescentra plockar i alla fall inte in Solewires låtar och det känns lite irriterande, med tanke på vilken tilltalande produktion det här är för övrigt.
För undertecknads del blir det således att vänta in bandets nästa släpp istället och se om det kommer att engagera mer. Med lite tur har de progressiva partierna konkurrerat ut grungebitarna och refrängerna hunnit växa sig starkare till dess.