(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo)
[album, Headspin/Dotshop.se, betyg: 4]
Svenske Dieter Schöön verkar vara förtjust i Prince och gammal 80-talssynth. Han tycks även ha ett gott öga till Talking Heads, Beck och David Bowie. Det hela hade kunnat bli mycket lyckat, för soundet är elegant och Schöön har en personlig stämma. Det går inte heller att ifrågasätta hans höga ambitioner eller genuina musikaliska kunskaper. Så långt allt väl. Dessvärre saknar LaBlaza låtar som verkligen sätter sig.
Visst är “The Harbour’s Cold” klurig och skulle kunna funka på ett wave-dansgolv. Och visst är “Soft And Slow” en snygg ballad. Men likväl står sig herr Schöön ganska slätt i jämförelse med konkurrenter som Hot Chip, Bloc Party eller Digitalism.
Det är synd att LaBlaza inte når de höjder den kanske hade kunnat, för här finns massor med potential. Jag kan inte låta bli att tänka på Niels Jensen, en annan svensk som hade fantastiska idéer, men tyvärr sällan lyckades nå ända fram.