Songdog – A Wretched Sinner´s Song

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, One Little Indian Records/ Border, betyg: 8]

Det är sent, mörkt ute, sommarnatt och alldeles tyst, förutom Songdogs musik från högtalarna. Lyndon Morgans välskrivna och målande texter når fram. De ofta romantiska melodierna och akustiska instrumenten fyller mörkret. Welsh-bandet Songdog har ungefär samma kvaliteter som Nick Cave, Tom Waits, Leonard Cohen och Steve Harley i deras lugnare stunder. De förmedlar historier, fantasier, skapar associationer och filmsnuttar i huvudet. Det är snyggt framfört, snyggt producerat, snyggt arrangerat och på alla vis tilltalande, men A Wretched Sinner´s Song kräver naturligtvis rätt sinnesstämning hos lyssnaren för att verkligen fungera. Så är det å andra sidan med det mesta inom musik. Dock har Songdog den mindre vanliga kvaliteten att dra in mig i sin musik och förvandla min sinnesstämning till deras. Det är det inte alla som lyckas med. Som ni förstår gillar jag den här plattan. Morgan talar till mig och musikerna förstärker hans ord. Jag skulle aldrig spela den här under ett party, då skulle den sväljas och försvinna. Men när festen lider mot sitt slut, stearinljusen börjar brinna ner till stumpar och de sista gästerna sörplar ur de sista vinglasen, gryningen nalkas och samtalen når de djupare ämnena: då är A Wretched Sinner´s Song perfekt. Likaså när man sitter ensam i natten och inte längre orkar se några filmer, läsa några böcker eller aktivera andra sinnen än hörseln: även då är Songdog ett alldeles utmärkt sällskap.