Aguson – Från vinst till förlust

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Tobias Pettersson)

[album, Marilyn Records, betyg: 6]

För oss som har följt Peter “Aguson” Augustssons musikkarriär på nära håll känns denna debutskiva måttligt spännande. Inte så mycket på grund av hur den låter utan för att den har legat klar i fem år, sedan Peter gick ut Visskolan i Västervik. Sedan dess har vi hört honom spela sina låtar så ofta på hembygdsgårdar, festivaler och krogar i Linköping med omnejd (ja, även en del ute i övriga landet) att vi nästan tröttnat på dem redan vid det första skivbolagsstrulet. Trots två singlar och kval till Svensktoppen med Plura-duetten “Mr Johnssons klagosång” kom aldrig det där förbenade debutalbumet ut, istället blev det ytterligare ett skivbolagsstrul.
På tal om nämnda Plura så är det i den svenska vispoptraditionen som Aguson verkar, bland namn som Eldkvarn, Magnus Johansson och tidiga Lars Winnerbäck. Det handlar om akustisk pop med lite folkrockkänsla, gitarrlåtar som kryddats med banjo, munspel och fiol.
Eftersom han är Linköpingsbo har det givetvis påpekats att det finns en del spår av den andra Linköpingssonen Winnerbäck i musiken. Peter kommer dock ursprungligen från Kumla och är nyligen inflyttad östgöte, men visst finns det likheter och förmodligen är det samma publik som gillar Winnerbäck som kommer att köpa denna platta.
Några låtar känns rätt menlösa och tillför inget, andra sticker ut mer. Som exempelvis “Vapenbröder” som byggts enligt en lite annorlunda modell än det övriga materialet som puttrar på rätt likartat. Det inledande titelspåret, “Lågtryck över stan” och “Tänk om tvivlet inte fanns” är tre andra spår som lyfter lite över snittet utan att vara superspännande.
Den största bristen finns inte i melodierna utan i framförandet, musiken låter för tillrättalagd, för feg och för ofarlig. Det saknas hetta, dramatik och tja… jävlaranamma.
Live är Aguson dock en helt annan artist. Under de här fem åren har han skaffat ett helt nytt kompband. Det heter Östra Ågatan Band och ingen av medlemmarna är med och spelar på plattan. Med det nya bandet har Aguson fått en helt annan tyngd, snärt och pondus. En låt som exempelvis “Småstadslögn” som på skivan känns tämligen intetsägande får ett helt annat tryck de gånger jag hört den live.
“Från vinst till förlust” är måhända en trevlig introduktion till Aguson för den som inte hört honom innan, men det känns som att nästa skiva – med Östra Ågatan Band – kommer att bli betydligt vassare.