Mar De Grises – Draining The Waterheart

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Jonaz Björk)

[album, Firebox, betyg: 6]

I ett Europa som snurrar allt fortare och som gör människor allt mer stressade kan man se doom metal och alla dess undergenres som en motvikt. Kanske är det också undermedvetet som så många doom-band dyker upp nu och kanske är livet lika stressigt i Chile som här? Det är i alla fall därifrån Mar De Grises kommer, som det finska bolaget Firebox har signat. Och vad kan man då säga om denna närmast ambienta doom? Skivans inledande minut är oerhört vacker innan elgitarrerna kommer in i bilden. Därefter, i låt efter låt, rör sig musiken sakta och drömskt framåt. Perioder av skönhet och stillhet infinner sig mellan hårdrocksattackerna och i “Fantasia” experimenterar bandet med ljud och ljudstörningar. Merparten av låtarna bygger på tunga elgitarrer, vemodiga melodier och en närmast ohörbar growl- eller viskande sång som kräver det medföljande texthäftet för att man ska höra vad Juan Escobar har på hjärtat. Sen blir man kanske inte så mycket klokare av att läsa dessa texter i alla fall, trots att vissa är på engelska och andra på spanska, men man kan alltid se dem som poesi eller avfärda dem som pretentiös dynga. Draining The Waterheart har i vilket fall som helst vissa musikaliska poänger och är periodvis rätt skön att lyssna till. Keyboards samsas med de sedvanliga gitarrerna, trummorna och basen, och även om plattan inte är det mest tilltalande jag har hört inom genren, så kommer den säkert spelas igen när vardagen återigen rullat på för fort.