Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, XL Recordings/ Playground, betyg: 6]
Så var det dags för nästa brittiska indiepopband att spela huvudrollen i den skitnödiga hype som tycks pågå för evigt i hemlandet England, där band efter band flammar upp som tändstickor och faller som dominobrickor. Idag precis som för både tjugo och trettio år sen. Den här gången har turen kommit till tonåringarna i Cajun Dance Party från London. New Musical Express har haft deras trevliga “The next untouchable” som månadens singel och låten finns givetvis med på debutalbumet. Suede-gitarristen Bernard Butler har producerat The Colourful Life och lyckats väl med uppgiften. Bandet låter småtrevligt, ibland småflummigt och småflamsigt och har fått till några fina poplåtar som “No Joanna”, “Amylase” och “Buttercups”. Men som vanligt när det gäller unga engelska band som lyfts till skyarna innan de ens fått ut en fullängdare, hittar jag inte heller hos Cajun Dance Party någonting som förändrar världen eller får mig att känna att bandet är det nya stora, vita hoppet. Gruppen är underhållande, absolut. Sången påminner ibland om Robert Smiths (The Cure). De har skapat några sköna låtar, Butler har fått till ett schysst sound och en sommarmåndag som denna, då det spöregnar utanför fönstret, känns det extra okay att lyssna till dem. Men mycket ska till för att femmannabandet ska bli något 2000-talets Beatles, Bowie, Sex Pistols, The Smiths eller vad som nu förväntas. Det kommer aldrig att hända. Nästa CD ska dyka upp i höst, om nu någon fortfarande minns Cajun Dance Party då.
