Red Mecca – I Will Be That Dying Star In Your Sky

Uppenbarligen kan hur tunga, personliga upplevelser som helst förvandlas till stor musikkonst. Det visar Red Mecca med modigt smärtsamma I Will Be That Dying Star In Your Sky, duons 7:e studioalbum.

I Will Be That Dying Star In Your Sky är både en utmärkt synt/darkwave-platta och ett sorgterapeutiskt konstverk. Red Meccas Susanne Jonssons (sång) syster blev mördad och själv genomgick hon en skilsmässa, medan Jan Strandqvist (instrument) återföll i missbruk. Mycket mörkare kan det inte gärna bli, men som tur är lyckades bägge två ta sig tillbaka från allt de tvingats genomlida så småningom. Gruppens nya skiva känns som en hjärtskärande inblick i vad som varit. Men även om låtarna är väldigt mörka, sorgsna och såriga strilar lite ljus in här och var och resultatet är alldeles lysande. Duon inleder vinylens första sida med ett ensamt piano och försiktiga syntar samt en väldigt smärtsam text i ”Into The Zone”. Därefter följer den tunga, mörka ”Pile driver” med pulserande rytmer, spöklik musik och en nästan manisk intensitet som hela tiden ökar. Denna låt gavs ut som albumets andra singel. ”I´m On The Outside” släpptes före och den är min favoritlåt på plattan om man måste välja en enskild. Denna pärla svänger ett gäng, är riktigt cool och nästan fysiskt köttig. Orden till den är också väldigt starka. Tredje singel blev ”Spirit” som även den är en dansant sak med extrovert musik som emellanåt stegrar dramatiskt och Jonssons röst skär ljuvligt genom Strandqvists stolta, mäktiga och melodiösa synthmattor. Det senaste singelsläppet blev ”I Will Be That Dying Star In Your Sky” som består av en kort, avskalad men innehållsrik lyrik och vars tyngd i syntmörkret får motljus av de lätt ekande tonerna i förgrunden. Förutom singellåtarna finns här ”Come to me”, en fin lugn låt med udda bildspråk och jag bara älskar dess tänkvärda första strof. I ”Always Everything” kommer Jonssons röst till sin fulla rätt och musiken sprider ödslig värme. ”Copper Snake” är plattans enda instrumentala låt, läcker med sin hypnotiska känsla, och så har vi ”Born under a different star” som känns lite ljusare än a-sidans övriga spår och ”The Damage Is Done” som avslutar b-sidan. Titeln säger väl allt om vad sången handlar om och musiken är vemodig som på så många andra ställen på denna fina platta. Som alla Red Meccas album är även denna lp en växare, så låt den gro och blomma i medvetandet. Det är både plattan, bandet och du värda. Angående Jonssons personliga sorgeskildringar som både är poetiska och sparsmakade går det utmärkt att tolka dem fritt också, vilket alltid är en fördel med god lyrik.