The Tiny – Gravity & Grace

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Determine / Bonnier Amigo, betyg: 7]

Jag vet att jag har hört The Tiny tidigare, men kan omöjligt minnas var eller i vilket sammanhang. Duons två tidigare fullängdare och EP:n från 2006 har jag dock garanterat missat, vilket måste åtgärdas snarast. Gravity & Grace är nämligen en utsökt liten poppärla som ger mersmak. Ellekari Larssons röst påminner ibland om 60/70-talets hippiedrottning Melanie, ibland om en älva eller dylikt sagoväsen, och andra gånger om en mix av Kate Bush och Björk. Tillsammans med partnern (både på det musikaliska och personliga planet), cellisten Leo Svensson, har The Tiny gjort en rätt egensinnig tredje cd. Den är snyggt producerad av Paul Webb från Talk Talk och bassträngarna hanteras av Johan Berthling, vars grupp Fire! nyligen debuterade med en fantastiskt bra platta, dock med musik av helt annan typ än Gravity & Grace. Att beskriva The Tinys musik är inte helt lätt. Den har starka drag av folkpop emellanåt, men också indiepop och mer förfinade artister såsom nämnda Bush och Björk, dock utan att bli svårtillgänglig, arty eller svulstig. Bara en sådan sak som att avsluta med Ramones “Pet sematary” (om än extremt opunkig och egensinnigt arrangerad) säger väl det mesta? The Tinys egna låtar är sådana som nästan omärkligt smyger sig innanför huden medan Ellekaris röst skär rakt igenom den som en svetslåga. Detta är en skiva, mycket svår att värja sig för, tillräckligt originell för att dela lyssnarna i två läger, och jag står på plussidan.