Gargamel – Descending

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Transubstans, betyg: 8]

När Descending inleds med det nästan tio minuter långa titelspåret förstår jag inte riktigt skivbolagets liknelse med progrockkungarna King Crimson, men i ännu längre uppföljande spåret “Prevail the sea” krävs inget mer än de första, tuffa gitarriffen för att liknelsen ska kännas glasklar. Norska Gargamel följer med Descending upp sitt debutalbum Watch For The Umbles från 2006 och det gör de med den äran. Plattan innehåller fyra låtar, varav avslutande “Labyrinth” med sina spacerockiga syntar är den längsta på 18.20, och “Trap” är kortast med 6.31 minuter. Och det här är en intressant och riktigt bra platta genomgående. Mest intressant kanske för oss som älskar 70-talsprogen, men jag tror att de flesta med kärlek för genren kan se tjusningen i denna mörka, melodiska, melankoliska och lite trixiga musik. Grunderna spelades in live i studion av bandet och därefter har man lagt på mellotroner, orglar, syntar, gitarrer, träblås, blås, stråkar och annat som tillsammans byggt dessa sköna tempel av musik. Metoden har gjort att soundet blivit varmt och mänskligt, såsom det ofta var under genrens guldår och även om låtarna inte är supersvåra att lära sig så växer de med lyssningarna, och man upptäcker nya detaljer. Jag gillade Descending redan första gången jag hörde den. Därefter har den spelats många gånger och bara blivit bättre och bättre. Förhoppningsvis upplever du samma sak när du träder in i Gargamels magiska och mäktiga ljudlandskap.