Janelle Monáe – The ArchAndroid

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Hans-Olof Svensson)

[album, Atlantic / Warner, betyg: 8]

För ett par dagar sedan framträdde Janelle Monáe på Black Entertainment Television Awards med en cover av Prince-klassikern “Let’s Go Crazy”. I publiken satt Hans Kejserliga Purpurhet själv och såg koncentrerat avvaktande ut, tills han mot slutet inte kunde hålla inne ett nådigt uppskattande småleende.

Att Janelle Monáe är lika inspirerad av Prince som av James Brown kom förstås inte som någon överraskning. The ArchAndroid, som utgör del 2 och 3 i berättelsen om androiden Cindi Mayweather år 2719 (del 1 var minialbumet Metropolis: The Chase Suite), är uppbyggd enligt ett lika brett anlagt widescreenperspektiv som vissa av Prince Rogers Nelsons åttiotalsalbum, med ett musikaliskt spektrum som spänner över OutKast-funk på singeln “Tightrope” med Big Boi som gästrappare, latinrytmer, rena poplåtar som “Cold War”, filmiska jazzballader och elektropop i samarbete med Of Montreal.

Genom att efterlikna purpurprinsens storhetsvansinne och sätta ihop ett så uppenbart överambitiöst projekt, lyckas Janelle Monáe undgå standardinvändningen att 18 låtar är för mycket och att skivan hade mått väl av att kortas ner kraftigt. Precis som i någon Hollywoodproduktion med alldeles för stor budget framstår de olika beståndsdelarna inte alltid som särskilt nyskapande, men fungerar i en helhet som faktiskt blir större än delarna, om än kanske inte riktigt lika stor som den hype som föregått The ArchAndroid. Men Janelle Monáe lyckas ändå, för en gångs skull, göra sanning av klyschan att lyssnaren tas med på en musikalisk resa.

Om Webbmaster

Kolla även

Di Leva med en akustisk gitarr.

Di Leva släpper en ny singel med den lovande titeln “Bästa sommaren”.

Efter att ha kickstartat året med sin hyllade och utsålda turnéproduktion “Från Di Leva till …