(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Fysisk Format / SPD, betyg: 7]
Conrad Schnitzler hör till legenderna och pionjärerna inom tysk elektronisk, experimentell musik och krautrock. Under tidigt 70-tal samarbetade han med Kraftwerk, Eruption och Tangerine Dream, han startade Kluster tillsammans med Dieter Moebius och Hans-Joachim Roedelius, studerade kompositionslära för Karlheinz Stockhausen och har formligen spottat ur sig soloalbum från 1971 tills dags datum. Björn Hatterud å sin sida är en norsk skribent och konstkritiker tillika soloartist som går under namnet Maskinanlegg, samt medlem av Origami Skandinavia och Norwegian Noise Orchestra. Tillsammans har herrarna sprängt generationsgränsen (Schnitzler var 40 bast när Hatterud föddes) och skapat det industriella, och givetvis instrumentalt utmanande verket Hirschgebrüll. Plattans spår har inte mer avancerade titlar än “Part1”, “Part 2”, “Part 3” och så vidare, konvolutet föreställer en älg med ett rött himlavalv bakom sig, och några vidare uppgifter om tankarna bakom musiken finns inte att tillgå. Det är med andra ord bara att ta in och visualisera bäst du vill. Om du tillhör de som över huvud taget tilltalas av musik som denna vill säga. Det är nämligen hårt, ibland skärande kallt och oroande, mörkt och ogästvänligt, men också minimalistiskt, lugnt och ödesmättat. Så långt ifrån Allsång på Skansen, simpla melodier och rock n roll du kan komma. Fascinerande och givande eller bara ofattbart konstigt och hemskt? Du avgör.