Ektomorf – Black Flag

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, AFM Records, betyg: 6]

Ungerska Ektomorf bildades 1993 av zigenska sångaren/gitarristen Zoltán “Zoli” Farkas. Idag är han den enda kvarvarande originalmedlemmen i bandet som har åtta plattor bakom sig, plus hårdhudade nykomlingen Black Flag. Jag har ingen koll på hur gruppen låtit tidigare, men Black Flag bjuder modern, statisk, hård, tung och aggressiv metal/ neo-thrash metal med nedstämda gitarrer. Bandet skyr redan inledningsvis med “War is my way” inga medel. Albumet avslutas tretton låtar senare med ett bonusspår bestående av en cover på Foo Fighters “The pretender” och visst är originalet bättre, men Ektomorfs version är helt okay, om än lite fantasilöst kopierad. Vad som berör mig absolut starkast på Black Flag är dock ingen av nämnda spår, utan istället skivans näst sista låt “Kill it” som inleds med en upptagning från en amerikansk rättegång av en mördare och våldtäktsman, samt en av de mördare tonårsflickornas mammas ord. Där kan vi snacka om äkta och starka känslor. Zoli har inte världens bästa engelska uttal, men hans vrålande förmedlar ändå starka emotioner. Han har själv upplevt rasism och fördomar och möjligtvis är det den bakgrunden som får honom att låta så fly förbannad som han gör. Ektomorf är för övrigt inget under av originalitet och egensinne. Många grupper idag har ungefär samma sound och lirar ett närmast identiskt stuk, men Ektomorf kickar igång mina aggressioner på ett vis som många andra misslyckas med, och det ska de ha en eloge för. Synd att de saknar sväng bara.