Göteborgs hetaste italo disco-fenomen, Francesca e Luigi, är tillbaka med singeln ”Come On, I Want You”. I vanlig ordning bjuder Jessica Brannefors och Martin Permer på dansanta beats, snygga syntslingor och livsbejakande dekadens. Zero Magazine passade på att uppdatera sig om duons planer.
Buona sera, Francesca e Luigi, och tack för att ni tar er tid att svara på några frågor! Låt oss börja med att titta närmare på er nya singel, ”Come On, I Want You”. Vad handlar låten om och hur skrev ni den?
– Den handlar om förälskelsen. Om att blunda för problem och bara köra på. Vi skrev den i ett kreativt rus under en månads tid, när vi spelade in fler än hälften av låtarna till vårt debutalbum, Disco Darkness. Vi lekte lite i studion, testade nya ljud och hittade en smittande melodi.
”Come On, I Want You” har blivit ommixad i ett halvdussin olika versioner. Hur mycket inflytande har ni haft på slutresultaten? Fick kollegorna fria händer eller hade ni specifika önskningar?
– Det var Niclas Blyh och skivbolaget som stod för kontakterna. Det är fina remixer, men inga av våra önskningar, som Harold Faltermeyer eller Stephen Hague, blev av, haha.
Vilken typ av remixer gillar ni mest själva?
– Remixer som tar en låt från ingenting till allt. Som ”Ride on Time” med Black Box, där remixen blev en storsäljande singel. Eller när ”Show Me Love” med Robin S remixades och förvandlades till en jättehit.
För ungefär två månader sedan gav ni ut ert debutalbum, Disco Darkness. Kan ni göra en liten utvärdering av skivsläppet?
– Det kändes magiskt att släppa skivan! Vi är väldigt nöjda med Disco Darkness och den är en bra grund att bygga vidare på. Vi har fått mycket positiv kritik, men ser oss fortfarande som ett insidertips på scenen.
Vilka är egentligen Francesca och Luigi? Skulle man kunna säga att de är era alter egon? Hur skiljer de sig förresten från Jessica Brannefors och Martin Permer?
– Francesca och Luigi är förhöjningar av våra personligheter. Vi, precis som många andra artister, gillar tanken ”att bli någon annan” när vi går upp på scen.
Francesca e Luigi har färgglada kläder och ger ett flärdfullt intryck. Är den estetiska biten en viktig del av ert helhetskoncept?
– Vi äter världen med våra ögon och litar i galet hög utsträckning på vad vi ser. Francesca e Luigi är medvetna om hur man presenterar sig på ett intressant sätt…
Det känns som att ni satsar på traditionellt och genomtänkt låtskrivande. Inte bara snygga och flashiga produktioner, utan starka låtar som skulle funka att framföra på akustisk gitarr. Håller ni med?
– Absolut! Det är trots allt en sorts kvalitet vi är ute efter. Inte en flugas tillfälliga flykt genom rummet.
Ert sound leder tankarna till både Pet Shop Boys och åttiotalets italo disco-scen. Vad gjorde egentligen den syntbaserade åttiotalspopen så bra, i ert tycke?
– Man började, i större utsträckning än tidigare, att använda ny teknik till att blicka framåt och försöka skapa något nytt, istället för att bara reproducera sådant som redan fanns.
Ni finns på ett flertal digitala plattformar. Har det genererat någon respons även utanför Sverige?
– Trevligt nog, ja. Vi verkar ha lyssnare i ett flertal länder. Från Danmark, USA och England till mer otippade ställen som Australien och Argentina.
Ni samarbetar med Sveriges italo disco-kung, Niclas Blyh. Vad har han tillfört?
– Otroligt mycket. Han satte fart på oss, så att vi fick tummarna loss och släppte albumet. Dessutom bidrar han med bra kontakter och positiva vibbar.
Hur är ni som liveband? Har ni några spelningar inbokade längre fram, ifall pandemin tillåter?
– Vi är magiska! Tanken är att vi ska spela på italo disco-festivalen på Musikens Hus i Göteborg den 26 september. Det är bara att hålla tummarna för att samhällssituationen ser bättre ut då…
Avslutningsvis: vilka är Francesca och Luigis tips inför sommaren? Vad rekommenderar ni Zeros läsare att ha med sig i strandväskan?
– Man ska lyssna på vad man lyssnade på i ungdomen, glömma nuet och drömma om drömmarna man hade då. Dagens Nyheters lördagskryss kan få den dimmigaste varma soldag att bli intressant!
Lyssna in er på Francesca e Luigi här: