Betyg - 6
6
Modern elektronisk popmusik med tillbakalutad hållning.
Marie-Hélène L. Delorme kommer från Montreal, men har låtit Meditations 1-2-3 inspirerats av en vistelse i Oaxaca i Mexico. Polissirener, djurläten och fågelsång på skivan kommer därifrån. Foxtrott, som Delorme kallar sig, skapar här en musikresa i det inre och yttre.
Foxtrott skivdebuterade med A Taller Us 2015, efter att under flera år ha gjort musik åt andra. Under 2018 har hon gett ut tre självproducerade EP-skivor, vilka här har sammanfogats till en enhet som ljuder i lite över 40 minuter. Musiken är helt elektronisk, popig men experimentellt sökande samtidigt, och Marie-Hélène L. Delorme har skrivit samtliga låtar och producerat plattan själv. Hon sjunger och spelar allting också, bortsett från lite trumspel som Justin Peroff bidragit med. Jag kan inte påstå att jag är odelat positiv till Meditations 1-2-3, det håller inte låtarna för alla gånger, men visst är detta en småtrevlig, modern platta att luta sig tillbaka till och lyssna på då man inte kräver något alltför utmanande eller svårsmält, samtidigt som skivan har förmåga att engagera. Det gäller dock att vara på rätt humör när man lyssnar, annars finns risken att tankarna vandrar och musiken hamnar i bakgrunden. Foxtrotts sånger är nämligen inte av sorten som plötsligt överraskar, exploderar eller på annat sätt kastar lyssnaren ur sin invaggade stämning. Ur den aspekten är titeln på skivan talande. Å andra sidan kan man tänka sig att ett album som heter Meditations skulle vara flytande, jättelugnt, utan rytmer eller väldigt repetitiv, men så är inte fallet med Foxtrotts musik. Hon gör låtar som skiljer sig från varandra, som ofta är rytmiska och som tar ut sin rätt. Min gissning är dock att Foxtrott inte på långa vägar nått sin fulla musikaliska potential ännu.