ill jill – My Body Is Mine To Decide

Sundsvallsbandet ill jill (av någon anledning skriver de sitt namn med gemener) består av Lia Jacobi (sång), Lisa Lidehäll (bas), Ida Hamrin (gitarr) och Olle Groth (trummor). Förutom trummisen körar samtliga också och de gör det verkligen bra. My Body Is Mine To Decide är deras debut-ep och den bådar väldigt gott för framtiden.  

Queercore-bandet ill jill bjuder på fyra riktigt minnesvärda punklåtar på sin ep My Body Is Mine To Decide. Bandet lyckas förena ett bra och ösigt driv med snygga melodier samt oväntat proffsig sång, inte minst för att vara ett punkband. Det är man inte bortskämd med inom den här genren. Plattan inleds med ”Screaming inside” som bygger på tuffa riff och rabblande sång i verserna till den melodiska refrängen tar över och låten slutar med skriket inombords. Nästa låt är min favorit på plattan. Den heter ”Puke” och är en rolig, medryckande dänga där Lia Jacobi får till en närmast Johnny Rotten-liknande attityd i sättet att sjunga. Jacobi har också fotat och designat skivomslaget. Plattans b-sida inleds med en energisk låt titulerad ”Banshee Cry” som också den har en fullt funktionell refräng och är det röjigaste spåret på ep:n, om man bortser från partiet där man saktar ner, men det är precis vad som krävs för att kasta bensin på den här elden. Avslutningsvis kommer ”Sirens” som går saktare och har ett tydligt melodiskt gitarrspel som tilltalar. Den svenska punken lever och frodas fint tack vare sköna band som Dödsbabs, Dead Pollys och nu också ill jill som visar att det går att göra rockig, rå och melodisk punk utan att nödvändigtvis bli mesigt popiga.