Fou Parle – Grå Själars Stad

Så småningom blev det alltså dags för Fou Parle att följa upp 2022 års album Sentimentalsjukhuset. Det har man nu gjort med Grå Själars Stad. Då debutalbumet var något av Mikael R Karlssons soloprojekt så är Fou Parles uppföljare utformad och framförd av en kvintett.

Mikael R Karlsson, från punkband som Råttorna och Iguana Party, har skrivit de svenska texterna och musiken. Dessutom lirar han gitarr och sjunger sina ord med tilltalande, småhes röst. Bandmedlemmarna består av Tomas Edelgård (piano, dragspel) från Jävlaranamma, Tanni Jändel (percussion, munspel), Magdalena Jändel (sång, tvärflöjt), Henrik Virta Mangs (trumpet, gitarr) och Dan Johansson (trummor, bas, gitarr). Det låter bra om gänget. Det är melodirikt, lagom genrevarierat och en lyckad blandning av lugnare och snabbare låtar, men låt er inte luras av Karlssons punkbakgrund, det här låter inte punk över huvud taget. Det är snarare någon sorts vispop i stil med Ola Magnell, – låten ”Döden i Gamlestan” påminner riktigt mycket om honom -, Uffe Lundell, Lars Winnerbäck och andra artister i den stilen. Men emellanåt får jag också associationer till sådana som Thåström/ Imperiet och t.o.m. Tom Waits (vars namn nämns i texten till ”Kyrkogårdsblues”). Texterna består av någon sorts ”gatans poetiska realism”, inte orädd för att beskriva omvärlden, verkligheten, uppror, revolt, romantik, intima relationer och andra ämnen de flesta av oss kan spegla sig i och associera till. Det är dessutom en väldigt välskriven och sångbar, snyggt rimmad och refrängstark lyrik Karlsson har åstadkommit. Jag gillar det. Jag gillar plattan. Jag gillar att texterna hörs klart. Jag gillar soundet och melodierna. Däremot vet jag inte om det hemliga tolfte spåret på cd:n heter ”Susanna” men jag gissar det i alla fall, med tanke på hur ofta namnet nämns i texten.