Slowman – The Invisible Son

Slowman jämförs ofta med alla möjliga bluesartister, men jag tycker inte att några jämförelser stämmer. Han och bandet gör sin grej och den enda sångare jag tycker hans röst kan påminna lite om ibland är Mark Knopflers. The Invisible Son är inte heller någon fullfjädrad bluesplatta. Den rockar hårt till stora delar!

Lyssna på titelspåret, det är ingen blueslåt, det är en ren rockstänkare! Likaså är ett svängigt spår som ”Restless”, men även blues kan ju som bekant svänga som djävulen, och det är vad som sker i ”Big fat city blues”. Lite lugnare men likafullt svängigt som fan blir det i snygga ”On off” med grymt gitarrlir. Det här är en platta för oss som gillar klassisk rock- och tidlös bluesmusik, samt kan svälja lite funk, soul och någon popigare låt också. Slowman som både står för gitarristen/sångaren Svante ‘Slowman’ Törngren och för trion Slowman Band som bildades 2023 där Owe Eriksson lirar bas och Thomas ‘Tompa’ Björklund är trummis, har i och med den här plattan nått sin höjdpunkt hittills. The Invisible Son är en varierad men inte alls ojämn platta och fan vet om Slowman någonsin sjungit bättre än på balladen ”Crying In The Rain”? Det här är hans sjätte album sedan starten 2008 och jag tycker att plattan är väldigt lyckad. Upplägget är som följer: de första fem låtarna behandlar frustration, komplicerade relationer och uppbrott från dessa relationer. Resterande låtar behandlar hopp, frihet, njutning, gemenskap men också sorg. Ett häfte med texter medföljer cd:n för den som vill studera Svante Törngrens lyrik närmare. Det är nämligen han som skriver alla texter och musik och på den här plattan överträffas allt jag tidigare har hört med honom, och det är ändå samtliga fullängdare plus ett par singlar. Slutligen vill jag nämna ”Harvest Home” som är en ljuvlig låt i stil med Mink DeVilles bästa grejer och till er som gillar svenska texter kan jag även rekommendera förra albumet, En Romantisk Idiot.