The Mystix – TruVine

Jo Lilys vibrato och egensinnigt mörka maskulina stämma är vad som får mig att gå igång på TruVine direkt. Det saknas alltför ofta originella röster inom dagens (alltför tillrättalagda) musikutbud. Men svänget musikerna i The Mystix åstadkommer går verkligen inte av för hackor det heller.

Det här bandet består på sin sjunde studioplatta av Jo Lily (sång, akustisk gitarr, tidigare medlem i Duke & the Drivers), Marty Ballou (bas), Marco Giovino (trummor), Bobby Keys (har även agerat studiomusiker hos Mary J. Blige), Neal Pawley och Stu Kimball (gitarrer). Dessutom gästas The Mystix av slidegitarristen Luther Dickinson från The North Mississippi Allstars och många andra musikanter som tillför banjo, pedal steel, munspel, orgel, dragspel, piano och diverse blåsinstrument etc. TruVine bjuder på cool – i ordets rätta bemärkelse – och svängig träskblues, rhytm n´ blues, rock och americana. Låtarna rullar fram som gamla amerikanska bilar från 50- och 60-talen; läckra, glänsande och med ett löfte om sväng i varenda kurva och allsköns sexuella inviter i baksätet samtidigt. Man har jämfört Lilys röst och bandets musik med giganter som Howlin´ Wolf och Captain Beefheart. Jag kan bara instämma och förstår fullkomligt liknelserna. Men varför inte plussa på med John Lee Hooker och Tony Joe White samtidigt? Här finns nämligen utrymme för en bredare palett, då plattan är långt ifrån enformig. Marco Giovino har producerat med den äran och bland favoritspåren för min del bör nämnas startskottet ”Satisfy You”, ”Lifetime Worth Of Blues”, rock n roll-snabba ”Up Jumped the Devil”, lugna ”I Guess I Lose” med sitt stämningsfulla dragspel och snygga twanggitarr, svängiga ”Change My Mind” och vackert sentimentala ”Which Side Of Heartache”. Den tungt mörka ”Devil Try To Steal My Joy” leker man inte med heller.