Tuesday , March 19 2024

Northern Loner – The Paper City Conspiracy

Betyg - 9

9

Den bästa samling synthpop Northern Loner gjort hittills.

User Rating: Be the first one !
Northern Loner - The Paper City Conspiracy
Skivbolag. Egen produktion

En hemlighetsfull orange folder anlände i brevlådan. Den påminde om ett uppdrag i en mystisk detektivserie a´ la Mannen från U.N.C.L.E. Foldern innehöll ett svartvitt foto på Northern Loner, skriftlig information, och en cd-skiva med åtta spår. The Paper City Conspiracy kan vara det bästa Magnus Norr har skapat hittills. The Paper City Conspiracy har funnits i min ägo rätt länge nu, alldeles för länge egentligen, men skivan har också spelats mycket och ofta. Herr Norr, alias The Northern Loner, har skrivit samtliga låtar men fått hjälp med texterna på tre spår av Göran Söderberg som också medverkar med sång på ”Dark Dawn”. Det gör Lovisa Carlson också. För övrigt klarar ensamvargen att göra allting själv efter vad jag förstår. I den hemliga foldern har han på engelska beskrivit sin musik med orden ”elektronisk pop baserad på den tidiga 80-tals undergroundscenen” och den beskrivningen stämmer mycket väl, även om jag vill tillägga att låtarna på The Paper City Conspiracy inte på något vis känns omoderna. De borde fungera även utanför retrobubblan, så att säga. När förra ep:n Utanför var mestadels lugn och vemodig, är den här plattan mer fartfylld och varierad. Då var texterna på svenska, nu är de återigen på engelska. Resultatet är lysande. Cd:n startar med dansanta ”Drop The Bomb” vars refräng tyvärr ligger i tiden igen, och jag kommer att tänka på baksidan till Bowies Low när jag känner av ödsligheten. Därefter kommer ”A Spy Called Charlene” och jag anar en djupare tanke med att skicka ut plattan i den orangea foldern. Läcker dansant låt. Även Eurythmics-rytmiska ”Safe Room” och snyggt melodiösa ”Tunnel 57” tycks hålla sig till konceptet och den förstnämnda av dessa låtar har varit min favoritlåt väldigt länge nu. Det blir tyngre, mer märkligt mörkt och experimentellt i ”Dark Dawn”, sedan följer lättare men snygga ”Transition”, det instrumentala titelspåret, och avslutande ”Faded”. Därmed är uppdraget löst för den här gången och jag konstaterar att Northern Loner har gjort det – igen!

Om Robert Ryttman

En simpel skribent som gillar allt från det enklaste enkla till det svåraste svåra, från det mjukaste mjuka till det hårdaste hårda!

Kolla även

Omslag: The Mobile Homes - Tristesse

The Mobile Homes – Tristesse

The Mobile Homes är en populär synthgrupp och det är lätt att förstå varför. De …