Jay-Jay Johanson – You´ll Miss Me When I´m Gone

Fem nya spår från Jay-Jay Johanson tackar man inte nej till, och den här gången kommer singellåten som en rejäl överraskning. Vem kunde ha gissat att Jay-Jay plötsligt skulle flirta med begravningsmusik? Det är en av de saker som sker på hans You´ll Miss Me When I´m Gone EP.

Jay-Jay Johanson har så länge jag minns skrivit syntiga, ofta sorgsna låtar. Dessa har fyllt hans skivor med ett rogivande och tilltalande vemod. Någon dödsmusik kan jag dock inte minnas att han gjort förut. You´ll Miss Me When I´m Gone-ep´n innehåller fem spår och det är singeln med samma namn som påminner om en begravningsmarsch i New Orleans. Anledningen till associationen är främst Mats Äleklints smakfulla trombonspel, den jazziga atmosfären och lunkande tempot. Kort sagt: detta är inte riktigt vad man förväntar sig av Jay-Jay Johanson och hans musikanter, men fint är det. Låtarna som följer går mer i slag med vad artisten brukar åstadkomma. Först framförs ”Fifteen Years”, en önskan om att inte bli lämnad, men en låt jag betraktar som aningen slätstruken. Sedan följer den alltför korta ”The Long Term Physical Effects Are Not Yet Known” som jag först inte alls föll för, men som sedan dess har vuxit betydligt. Även den väldigt lugna ”Persona” är extremt kort. Bägge dessa låtar är under två minuter, vilket är väldigt synd, då jag inte upplever att de får växa och utmynna i sin fulla potential. Ep:n avslutas sedan med den normallånga, instrumentala ”Octopus” som består av en repetitiv pianoslinga och dess små förändringar. Udda och småkul måhända, men så givande att lyssna till vet jag inte om den låten är. I september släpper Jay-Jay Johanson sin nya fullängdare, ett album titulerat Bury The Hatchet. Ingen av låtarna från You´ll Miss Me When I´m Gone-ep´n förutom titelspåret kommer att finnas med på skivan. Om det blir mer begravningsmusik på den återstår dock att se. Kanske överraskar Jay-Jay Johanson med någonting helt annorlunda då också?